Idag när vi träffade Anette, "pumptanten" på sjukhuset så kände både Gustav och jag hur trötta vi är på att vara så alerta, koncentrerade och med på allt som sägs. Vara trevliga och sociala och hurtiga. För det är lite så vi har levt på sjukhuset. Träffat massor med människor, varit tvungna att lära oss en massa nya viktiga saker samtidigt som oron och känslorna ibland tagit överhanden. Jag upplevde egentligen inte att det var så jobbigt just då men idag kände vi båda att vi har "tagit slut". Vi orkade inte säga ett ord mer än vi var tvungna till. Man vill bara få ha sitt liv ifred igen och ha ork till saker här hemma istället.
Men återigen som jag tjatat om så många gånger. Det är alla människor på avdelning 25 som har gjort allt detta så bra som det bara är möjligt. Måste vara världens bästa sjukhuspersonal.
Det blev ingen dagistripp för Ludde och mig idag. Fanns ingen ord personal där när vi skulle åka dit. De var sjuka. Men i morgon gör vi ett nytt försök igen.
Ha det så fint!!
Godnatt...
3 år sedan
2 kommentarer:
Tack för mysigt samtal plus hjälp med tidsinställningen! Jag hade visst Stilla havstid!! :-) KRAMAR
Jättemysigt :o). haha, vad bra att det löste sig. KRAMAR!!!!!!!
Skicka en kommentar