När nålen på Luddes lilla skinka skulle bytas förut så gjorde vi en miss. Han fick sin välling i vanlig ordning och en kombibolus på det, 0,2 enheter som pytsas ut med hälften först och sedan resten under en timme. Har funkat jättebra och värdena har legat bra sedan vi började med den dosen.
Men nu ikväll vaknade han och var inte alls pigg. Jätteledsen/arg och knallröd i ansiktet. När vi tog blodsockret då så var värdet 9. Vi hade missat att fylla upp nålen med insulin när vi gjorde bytet och med tanke på de små doser han får så tar det ju rätt så lång tid att fylla upp den med hans vanliga doser. Tur att han vaknade och att vi kunde fixa det. Tyvärr trodde vi först att det var nålen som inte satt som den skulle för han sa hela tiden aj aj aj och pekade där nålen sitter. Så vi gjorde om hela nålbytet igen, stackars lillfisen. Men nu har värdet sjunkit till 5,6 så insulinet kommer nog in där det ska igen.
Om två dagar är det semester. Är det inte härligt? Jag menar just att skriva den meningen, om två dagar är det semester. Då har man ju allt skönt kvar, ska bli så himla gutt. Även om jag har varit borta länge från jobbet så är det ju en annan sak att vara därifrån pga semester.
Fick en gullig kommentar idag av en pappa till en liten treårig tjej som fick diabetes i mars i år och som har läst mina inlägg om vår diabetesresa. Det är jätteskönt att få veta hur andra har det och att andra känner igen sig i hur vi har det. Jättetröst! Och det kommer nog vara via andra familjer man lär sig allra bäst om hur sjukdomen funkar och vilka tips och trix det finns för att göra det så bra som möjligt.
Även denna familj har en blogg och den heter Söta Fiona :o).
Nu ska jag krypa ner och lyssna på Anna Jansson (eller Marie Rickardssom (som läser boken) ska mala i mitt öra och jag ska sova)
Godnatt......
3 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar