Tjohooooooo

Det råder lite förjullovsstämning här hemma. Vi har kämpat på som galningar i vår grupp för att hinna klart vårt grupparbete som ska lämnas in i början på januari, för att få lite fredad ledig tid vid jul. Och det ser ljust ut. Som sagt, det ska inte lämnas in än så det kan ju bli lite småfixändringar, men på det stora hela är det klart!!!! I morgon har vi redovisning på vårt förra grupparbete, men efter morgondagen är det JULLOV!!!!! Som jag har längtat.

Nu ska vi bara se till att klara oss utan sjukhusbesök och annat och hoppas på att vi får fira jul i lugn och ro hemma detta år. Förra julatfon tillbringade ju Ludde och jag på sjukhuset. Det blev iofs inte så illa utan ganska mysigt med paketöppning och sällskap av mamma och pappa. Men om jag får välja så firar jag nog helst hemma.

Däremot såg det mörkt ut i söndags vad det gäller att klara sig undan sjukhusbesök eller inte, eftersom Melle stöp rakt i hallgolvet med näsan och munnen före så framtänderna rök. De hänger nu i varsin liten slamsa och det är bara en tidsfråga innan de trillar bort helt och hållet. Det var ingen vacker syn där han låg på golvet hysteriskt gråtande och i en blodpöl som bara blev större och större. Kände lite lätt panik, och en snabb tankte drog förbi huvudet. I framtiden kommer det här bli mitt jobb, blod, skador och annat otrevligt, vad har jag gett mig in på, haha.... Men åter till Melle på golvet. Att framtänderna rykt var ett faktum. Tur i oturen  var det var möjlktänderna och inte
"riktiga" han slagit ut men frågan var ju ändå om det ändå gått åt skogen. Skönt nog kunde tandläkaren dagen efter konstatera att det hon kunde se på röntgen var ok. Vi får bara hålla tummarna att de nya som växer ner är som de ska. Det är härligt att leva i lite dramatik, man blir så förbaskat lycklig då när livet bara flyter på utan katastrofer.

Nu ska jag gå och ge min man en puss!

Tjo...........