Idag öppnade BR sin butik i Modehuset. Som öppningserbjudande hade de 50% rabatt på allt lego. Eftersom Melle är galen i lego (helst sådant man behöver vara minst 16 år för att lyckas bygga ihop :o)) så tänkte vi att man kanske kunde fynda ett paket eller två. Det är ju liksom snart jul.
Kvart över tio befann sig Ludde och jag på Mode med tankarna inställda (i alla fall mina, Ludde var väl lycklig över att bara komma från huset en sväng) på julklappsinköp. Jag borde dock redan i dörren vänt direkt eftersom det tog ca en kvart att bara komma fram till legoavdelningen. Med barnvagn var detta inte det lättaste. Det var ju fler än jag som vill handla.
När jag till slut kom fram var jag helt genomsvett. Och det var fasen vad folk hade handlat, det var ju rensat över allt. Jag hittade i alla fall en paket som fick duga sen blev jag stående där. Det gick inte att röra sig en millimeter. Jag kanske hade varit lite förberedd på detta folkkaos om jag hade stått längst fram på en megakonsert men inte i en leksaksaffär en torsdagsförmiddag. Det var verkligen helt sjukt. Efter ett tag ville Ludde inte sitta i vagnen längre utan jag fick ha honom på armen samtidigt som jag försökte dra vagnen framåt. Det gick inte så bra. Tillslut insåg jag att jag aldrig skulle kunna stå kvar i den oändliga kö, med Ludde i famnen (i bästa fall glad och nöjd) och vagn och allt så jag bestämde mig för att skita i det. Men nu ska ni inte tro att det bara var att gå ut ur affären, nej nej. Ingen flyttade sig en cm. Däremot klämde sig folk förbi oss muttrande att det var fullt med barnvagnar som tog plats. Oj förlåt, jag som trodde jag befann mig i en leksaksaffär... Till min räddning kom en man (troligen någon slags chef) lägligt emot mig i massan. När han märkte att jag febrilt försökte ta mig ut från helvetesaffären frågade han om jag ville gå ut. JAAAA svarade jag. Men då hjälper jag dig svarade min räddare i nöden då. Så han tog vagnen och lyfte över hela massan och bad folk flytta på sig så att han kunde släppa ut mig bakvägen via lagret. Låter inte detta helt sjukt så säg.
Kan tyckas konstigt att jag skriver världens längsta och detaljerade inlägg om detta. Men jag blev nog lite halvt chockad eftersom jag inte var beredd på att Ludde och jag skulle bli halv ihjälklämda. Eller så händer det förbaskat lite i mitt liv, haha....
Vill dock tillägga att det är ingen helvetesaffär längre. Efter middagen drog jag dit igen och fyndade lite presenter...
Å vilket lyckligt slut det blev ändå..
Sov gott!!
3 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar