Det har varit en hård start på den här veckan. Ludde har sedan i söndags haft 40 graders feber. Några enstaka gånger har den sjunkit mikroskopiskt. Han kräktes dessutom de första dagarna så fort han drack något. Och det känns ju så där med tanke på att han behöver varende liten droppe vätska han kan få. Stackars stackars lilla plutten. Jag kan inte ens föreställa mig hur jobbigt det måste vara att ha sån hög feber i denna värme.
I natt har jag knappt sovit en blund. Har väl slumrat en liten stund på morgonen. Gick upp ur sängen som ett vrak när Melle kom in i morse. Men när Gustav kom upp tog han Ludde och la honom i vagnen i källaren (enda stället som är hyfsat svalt) Melle kollade på Lotta på bråkmakargatan och jag gick och la mig. Sov till halv ett! Så obeskrivligt skönt och välbehövligt. Känner mig faktiskt som en ny människa.
Peppar, peppar men det verkar som om det är lite bättre idag. Jag hoppas så i alla fall. Annars tar jag Ludde och drar till nordpolen. Det här vädret är ju helt fantastiskt om man kan ligga vid stranden och bada hur mycket man vill. Men att gå runt med en liten sjuk stackare som håller att koka bort när det är så här det är inte kul.
Hur som helst.. Det kommer ju inte vara så här för resten av våra liv. Det är bara nu. Så måste man tänka annars står man ju knappt ut.
Nu ska jag fortsätta plocka in i diskmaskinen....
hej hej...
3 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar