När jag gick på mellanstadiet eller nåt, så brukade min kära gamla kompis Sara och jag göra något vi kallade jox. Det här låter säkert spyäckligt men vi blandade ihop margarin, socker och havregryn och åt detta. Vidrigt? Ja kanske det, men vi tyckte det var väldans gott.
För att man ska göra denna enormtsockerrikadiabetesfarligaihopblandning så måste man vara desperat. Eller stå inför ett totalt förfall.
Eller ha dagar som man knappt orkar med.
Eller snart ha sin mens (ursäkta informationen)
Nu är det en sådan dag, en sådan stund.
Man kanske inte ska visa upp sitt elände för hela världen, men det struntar jag i.
Det är så här det är.
 |
| Jox! För att få den riktigt eländiga känslan måste detta ätas direkt ur grytan. |
Den andra ivigde i denna kulinariska hemlighet är min syster Marie.
Så Marie, visst ser det gott ut? :o)
I morgon glömmer vi det här inlägget.
Hej!
11 kommentarer:
Tur att man kan skratta åt eländet ibland.
Mamma
Haha, ser smaskens ut! ;-)
Ja det är ju en väldigt tur. Vad skulle vi skratta åt annars, haha...
Nej det är inte dumt det här:o)Kramar!!!!!!
Låter gott;-) önskar allt jag kan att ni snart får vara så friska ni kan då dessa skrutt dagar blir ett minne blott!! Massa kramar Jessica
Vad är det för fel att skriva det här. Det är ju din sida, ingen är tvingad in här och se joxet om dom inte vill. Då kan dom strunta i att gå in här. Vi gjorde nåt liknande jox men vi kom på att det var godare om man hällde i lite oboy oxå, för att lyxa till det lite. Ta hand om er. Ses på fredag vi längtar, eller nä vi syns ju redan i morgon. Massor med kramar /Therése
Det är förkastligt att äta det där.....
Tack gulliga Jessica. Det önskar verkligen jag med. Men det vänder nog snart. Det får vara slut på eländet snart. Hoppas allt är bra med dig. Många kramar!!!
Haha, då får det bli lite oboy i nästa gång : ). Ja, ikväll ses vi ju och i morgon får det allt bli lite lekstund. Mysigt! Kram kram : )
eller blanda i kakao så blir det chokladbollsmet och inte jox. Gott!
Nja, i chokladbollsmet är det ju kaffe och vaniljsocker och jox måste ätas varmt : )
mmm...va jag blev sugen nu! det finns ingen bättre tröst än jox, det lindrar alla sorts bekymmer, hehe. och det är ju så gott! man behöver inte ha bekymmer...det räcker att vara sockerberoende...fast det är väl ett sorts bekymmer det också..kram syster
Hemma i Långemåla på den gamla goda tiden kördes det många negerbollssmetar i assistenten, som jag och syster sedan åt med sked i varsin skål, det var vårt jox! Tänker på er, kramar! Maria
Skicka en kommentar