Jag brukar inte vara skrockfull, eller det kanske jag brukar, inte vet jag, men när jag nu tänker skriva det jag har tänkt skriva så kan jag inte låta bli att vara det. (Vilken otroligt rörig mening)
Jo det jag tänkte skriva en liten rad eller två om är att vi har haft några dagar med flyt. Det jag mest tänker på är att Luddes diabetes har varit hyfsat stabil. Bra dagar OCH bra nätter. Det har inte inträffat sedan innan vattkopporna kom och hälsade på. Det är så skönt att jag nästan kan börja gråta bara jag tänker på det. Det är så fruktansvärt slitsamt både psykiskt och fysiskt med dessa sönderhackade nätter. Rent fysiskt, för på natten så vill man ju helst sova och psykiskt för att man ständigt bär denna oro. Och efter Luddes krampattack har oron inte blivit mindre.
MEN, nu skulle ju detta bli ett positivt inlägg. Och det ska det. Jag ville ju faktiskt bara berätta att vi mår bra. Just nu! Och det måste jag ju kunna skriva utan att vi i morgon ligger i 40 graders febers, eller?
Vill också bara berätta att både Gustav och jag gått med stavar. Duktigt. Gustav hade även på sig sina nyinköpta vikter runt handlederna. Duktigt.
Nog med skryt, nu ska jag spela Wordfued!
Hej......
3 år sedan
2 kommentarer:
Å vad duktiga ni är :-) Jag är skrockfull, vågar aldrig säga att något är bra för då skiter det sig garanterat. Kram Lovisa
Jag förstår din känsla, att du nästan inte vågar säga nåt! Jag glömmer aldrig när jag sa till "Skruven" på jobbet att aldrig får feber, och veckan efter låg jag med 40 grader och influensa... ;-) Men ni är SÅ värda det här nu! Hoppas hoppas det håller i sig! Kram
Skicka en kommentar