Ett superkalas

Vilket supermysigt kalas.

Och vilka supermysiga kompisar Melle har.

Kunde inte ha blivit bättre.

Förutom en sak.

En väldigt viktig sak.

Någonstans blev det fel med godispåsarna i den obligatoriska fiskdammen.

Alla fick fiska upp var sin påse men när Noah E skulle hem så var hans påse borta.

Panik.

Till slut hittade jag hans namnlapp så den har blivit förväxlad.

Men det saknas ändå en påse i alla fall.

Jag har letat som en idiot sen de åkte hem kl ett.

Det är samma känsla som när man slarvat bort plånboken eller nåt och inte kan göra något annat förrän den är hittad.

Jag kan verkligen inte släppa det, jag får inte ihop det.

Det gör så ont i hjärtat att det blev så här.

Känns som en katastrof som inte får hända på ett barnkalas.

Det kommer en ny Noah snart, jag lovar.

Förutom detta så gick det verkligen superbra.

Bästa idag var när alla barnen berättade att de varit sjuka någon gång. Zigge började med att säga att han hade kräkts någon gång på Nyckelpigan (dagisavd) och Noah berättade att han och pappa Björn varit jättesjuka hemma. Sen säger Lucas, jag kräktes på Mallis. Haha.

Tack alla för idag!