måndag 19 december 2011

Alla talar om Grace.....

Varje gång jag skriver på den här bloggen handlar den om sjukdomar av olika slag, allt från vår "kära" diabetes till vanliga kräk och feberåkommor. Det är då väldigt märkligt att den har blivit spärrad av mitt jobb då det enligt spärrarna där förekommer pornografiskt innehåll???!! En riktigt stor gåta för mig. Men smaken är ju olika som sagt....

Även detta inlägg kommer delvis handla om lite sjukdom eftersom jag idag är hemma från jobbet med Melle. Han har haft en skrutthelg med feber och hosta. Förhoppningsvis blir det dagis och jobb för honom och mig i morgon. Jag säger förhoppningsvis eftersom när jag för en stund sedan pratade med Luddes dagis sa Annika där att de tyckte Ludde varit lite hängig. De hade kollat febern och då var den 37,5. Behöver ju inte betyda något men med den vanliga turen vi har så kan det betyda vad som helst. Jag håller tummarna för att han är pigg när han vaknar och jag ska hämta honom. Hoppas hoppas!!

Jag har alltid varit glömsk och förvirrad. Jag kommer ihåg när jag såg filmen "Alla talar om Grace". Huvudpersonen, spelad av Julia Roberts, glömmer i den filmen sitt barn lite från och till. Inte i någon hemsk bemärkelse, för det är ju en ganska småtrevlig liten film, utan mer så där som det kan slå en att "attans, nu glömde jag mjölken" när man varit och handlat, eller "å nej, nu glömde jag plånboken" när man kört hemifrån. Hur som helst, när jag såg den filmen vet jag att jag tänkte, precis så kommer jag bli när jag får barn. Jag kommer glömma bort att hämta dem på dagis eller bara glömma bort att jag har barn över huvud taget.

Nu vill jag lugna alla med att så illa har det ju inte blivit. Men denna sida, som många gånger driver min käre Gustav till vansinne, har nu även börjat driva mig till vansinne. Jag glömmer ALLT som jag ska göra. Varenda liten sak jag tänker "det måste jag göra sen" eller " det får jag inte glömma" blir som små stressbollar som studsar runt i mitt huvud. Jag har en fysiskt kalender som jag skriver upp saker i, men tittar jag i den? Nej. Jag har testat att lägga in saker i kalendern i telefonen men det har heller inte funkat så bra. Men nu tror jag att jag har hittat min lösning. Jag har hittat en fantastisk liten söt app, Astrid Uppgifter heter den. Den inte bara poppar upp och påminner om det man ska göra utan den kommer även med gulliga uppmaningar och hejarop. Man vill ju inte annat än att vara Astrid till lags. Så därför (än så länge i alla fall) har jag gjort det jag har tänkt att jag ska göra. Ett tips för andra åderförkalkade människor som jag.

Skickar en lite hälsning till min käre man som sitter och grupparbetar sig. Puss på dig!

Hej hej.....

2 kommentarer:

Hanna B sa...

Haha, härligt att du lyckats hitta en app, hoppas nu den funkar! Som sagt, jag vet precis hur det känns... ;-) Imorgon jobbar jag igen, vi hörs av! Många kramar!

Anonym sa...

Ja den lilla appen är helt fantastisk :). Många kramar