Här kommer lite uppdateringar om de senaste dagarna. Även de med en otäck dipp med Luddes diabetes. Vi har verkligen svårt att komma in i en bra fas just nu med värden och allt. Men jag återkommer till den.
Lördag
Jag började greja och dona på vinden, där det numera tom går att gå in. Jag sorterade och packade allt som ska sparas och hittade ännu mer skräp i lådor och skåp som skulle slängas. Jag älskar den känslan när man börjar få kontroll på saker och ordnar upp och fixar. Tänk om jag alltid kunde göra så :o).
Gustav drog till stan för att köpa åror, ankare och lördagsgodis bla. Så han var inte hemma när Ludde återigen blev låg väldigt snabbt och bara skönk. Ludde och jag hade gått ut i trädgården för att klippa gräs (jag stod inte ut med dammet på vinden längre). När vi hade klippt en stund kom Ludde till mig och sa att han var hungrig. Det var läge för mellanmål/frukt så vi gick in direkt. När jag kollade honom hade han bara 1,5. Kände panik. Gav honom två druvsocker. I vanliga fall brukar det räcka och det brukar vända uppåt ganska snabbt. Men jag tyckte bara att han blev sämre och slöaare där han satt i mitt knä. Jag la honom i sängen och kollade honom igen, 1,2. Då började mina händer skaka så rädd och nervös blev jag. Det fanns ingen tid att ringa Gustav heller. Jag hämtade mer socker. Men tyckte inte att det hjälpte och det kändes som om Ludde bara ville domna bort. Så jäkla otäckt. Jag sprang och hämtade en honungburk och tryckte ner hela fingret och in i hans mun. Jag gjorde så några gånger och till slut och äntligen började han kvickna till om än matt. Diabetes är verkligen en otäck sjukdom. I bra perioder är det lätt att slappna av och tänka att det här går ju riktigt bra, men som nu när vi haft flera såna här händelser på raken så blir man riktigt rädd. Man måste vara på helspänn och på sin vakt jämt. Det är inte det lättaste att veta hur en liten treårig kropp fungerar som växer, leker och busar runt. Det är en tuff match att agera bukspottskörtel på utsidan. Som de andra gångerna piggnade han till och blev sitt vanliga glada jag igen.
När Gustav kom hem blev det i vanlig ordning lördagsgodis i soffan!
Mys!
Melle tappade sin andra tand.
Söndag
Igår blev det bad i poolen flera gånger om. En tripp till växer där jag investerade i lite blommor till fönstrena inne. Jag har många gånger undrat vad folk tänker när de går förbi här och vårt växthus. Tittar de in i våra fönster och ser alla fula och vissna blommor måste de ju tro att det bor knarkare här om de jämför hur vi fixar och styr runt och i växthuset. Det hade jag tänkt ändra på och köpte lite växter. Jag måste säga att jag blev faktiskt lite nöjd. Köpte bla tre st hjärtan på tråd och planterade i en stor kruka och gjorde en egen spaljé till dem. Nu ska jag bara se till att hålla det fint också.
Jag hittade även de här himla söta servetterna som jag tänkte skulle pryda betongkrukor i framtiden. Ska bara göra några nya först...
Eller är de ju bara söta att använda som de är...
Måndag
Idag blev det en tur till Möllstorp för bad och sol. Familjen Jonsson/Fransson kom också dit. Det blev inte så mycket gemensamt bad eller fika men den här berömda sjukdomen bryr sig inte om om vi vill fika en halvtimme senare. Man får bara anpassa sig. Men vi gör om det snart igen.
Efter badet åkte jag till tippen och slängde mitt skäp.
När det var gjort åkte barnen och jag till biblioteket här i byn för att låna böcker. Nu har vi ett gäng som ska läsas på kvällskvisten. Mysigt!
Avslutar med lite maraton i badbilder.....
 |
| Bröderna i badet igår |
 |
| Lek på Möllstorp |
 |
| Klättra är livet |
Melle badar!
Ha det fint!
