Och så går det upp och så går det ner....

Luddes blodsocker eller mitt humör?

Ja just nu båda delarna känns det som. Häromdagen ville jag fira idag vill jag bryta ihop. Känner mig lite känslomässigt slut. Jag måste nästan punkta upp allt jag känner. Om jag skriver det här kanske jag får lite mer plats här och där... Inom mig.

• Känner mig stolt och glad över att jag verkligen kom in bland alla dessa människor som sökt. Overkligt och häftigt.
• I nästa sekund byts den känslan ut mot oro och någon slags ångest. Jag har varit på Telenor i snart 10 år. Det är ju där som är hemma. Inte på en utbildning med en massa nya människor. Tänk, jag kanske inte får en endaste kompis :-(
• Eller som när jag kollade igenom litteraturlistan och inser att jag ska beställa en bok på 800 sidor om människans anatomi. På ENGELSKA dessutom! Jag kan inte engelska. Punkt. Ännu mindre engelska om människans anatomi.
• MEN, sekunden efter det byts den känslan ut mot, det är klart jag fixar det. Vad fasen, det går ju årligen ut människor som pluggat till både det ena och det andra, däribland sjuksköterskor. Det är klart jag fixar det!!!! Eller?
• En annan sak som gör mig oehört matt då och då är Luddes skitsjukdom. I tre veckor nu ska han ha en liten sändare som är kopplad trådlöst till pumpen och som piper när han blir för låg och piper när han blir för hög. Och det är ju fantastiskt. Det vi har märkt nu efter någon dag är att den piper hela tiden. Är han för låg och behöver druvsocker så piper den att han stiger för snabbt, trots att det var hela tanken med druvsockret. Pipandet gör en också väldigt mycket mer medveten om hur det svänger och vad som händer i hans kropp. Bra och stressande.
• Man kan ju tycka att det är enbart positivt att få sådan inblick i vad som händer med honom och det är det ju. Men ännu bättre hade det varit om Ludde kunde få ha en sådan hela tiden. Det skulle spara många höga och låga värden. Men eftersom allt handlar om pengar får han endast ha denna tre veckor för att vi ska kunna hitta något slags mönser sedan är det stopp. Den kostar för mycket pengar. Och det är det man kan bli totalt slut och vansinnig på. Det finns hjälpmedel som skulle underlätta hur mycket som helst men ingen får använda dem för de är för dyra. Är det inte värt på en 3 årig liten kille? Som det är nu hinner vi knappt lära oss hur det funkar förrän vi ska plocka bort den igen.
• Nog om det, vi kollade Luddes HBa1c igår och det låg jättebra, 5,1 i snitt i den gamla tabellen. Som en belöning för allt man lägger ner känns det som.
• Nä nu måste jag rycka upp mig. Ge Ludde kvällsmat, lägga honom och sedan försöka köra ett städrace här hemma. Det blir kul.

Hej!

(i morgon är det i alla fall fredag och jag är ledig hela dagen, tjohooooooooooo)