Hemma igen....

....efter en härlig semster i Stockholm. Visserligen fylld med lite otäcka diabetesincidenter och några betalkortsfadäser men på det hela taget en väldigt lyckad tripp. I torsdags packade vi bilen och drog iväg.

Torsdag

Kl kvart i nio på morgonen var vi färdiga och redo att dra. Vår första riktigt semester hela familjen (2 vuxna, 2 barn och en diabetes). För att resan dit och hem skulle bli så behaglig som möjlig hade vi lånat skärmar av David och Linda så Melle och Ludde skulle kunna se på film. Och de gjorde susen. Melle ville redan kvällen innan gå ut och sätta sig i bilen för att kolla på film där.

Första fikapausen tog vi strax efter Västervik och i Norrköping blev det middag på McD.

Gustav min hjälte körde hela vägen, tack gulledig för det, och vi kom fram och in i Stockholm utan skiljsmässa eller krockad bil. Puh! Slutstation var Rindögatan på Gärdet där farbror Anders (Gustavs lillebror) och Malin bor.

När vi kom fram hoppade vi ur bilen för att invänta Anders som slutat jobba. Och rätt som det var kom han gåendes på gatan. Lycka och jubel från Melle och Ludde!

Kortfadäs 1

kvällen gick vi till Restaurang Aiyara som ligger på samma gata som där Anders bor. En thairestaurang med fantasisk god mat. Det är värt att åka tillbaka bara för att äta där igen. Smask! Det var bara ett litet bekymmer. När jag skulle betala vår mat så fick jag lite smått panik. Jag hittade inget betalkort.. Och det sista jag kom ihåg när Gustav skulle fixa semesterpengarna var att sa att jag sätter över alla pengarna på ditt kort. Tjohooo tänkte jag. Vi har precis kommit fram till Stockholm och vi har inte ett enda öre. Men när Gustav kom från toaletten och så min panik tog han fram sitt kort och betalade. Han hade trots allt inte fört över allt till mig. Bra! Först trodde jag att jag hade glömt mitt kort hemma men på kvällen slog det mig att jag måste glömt kortet i automaten när jag betalade parkeringen. Sprang ut men givetvis fanns det ju inte där. Det var bara att spärra. På morgonen efter ringde jag världens bästa Tomas på världens bästa Ålems Sparbank som flyttade över pengar till Gustav. Och som tur var hade vi ju i alla fall kvar hans............

 

Diabetespanik 1!

När vi kom hem därifrån gick Gustav in till Anders för att kolla fotboll och jag skulle ge grabbsen kvällsmat. När Ludde var inne på sin tredje portion fil och müsli började han bete sig väldigt märkligt. Han blev helt förvriden i ansiktet och skrek till mig "mamma jag är glad, mamma jag är glad" Det var som värsta skräckfilmen. Jag sa Ludde hur mår du och tog upp honom. Då kastade han sig bakåt i panik och så började han sluddra. Han började se syner och hallucinera och blev jätterädd för osynliga monster. Jag tryckte i honom druvsocker, kollade bls (som låg på 2,2) och ringde in till Gustav som fick komma in direkt. Vi fick i honom ännu mer socker och satt med honom tills han kom till sans igen. Det var hemskt! Och jag var säker på att vi skulle få ringa ambulans. Men det ordnade som väl var till sig. Typiskt att det händer när man inte är hemma. Men å andra sidan, det är väl precis då det händer. Diabetesen är ju en sjukdom där man ska ta hänsyn till mat, motion, allmänt mående, förkylningar, växtperioder osv... Det är ju inte helt ultimat att sitta en hel dag i en bil och sedan äta senare än vanligt, vara exalterad över allt nytt.. Det går inte att räkna in allt sånt i dosering av inslulin. Känns ibland faktiskt helt omöjligt. MEN, nu gick det väldigt bra och Ludde somnade gott. Och när jag kollade honom på natten var värdet bra. Då är man lycklig igen.



Fredag

Vasamuséet

På fredagsmorgonen kom Anders (som var ledig) in och åt frukost med oss. När den var fixad och klar var det dags att bege oss till tunnelbanan. Det var stort. Och det visade sig vara det bästa med hela Stockholmsvistelsen, i alla fall för Ludde (förutom Nyckelpigan på Gröna Lund) Det här med Stockholms kollektivtrafik, det är grejen det.

Första turen med tunnelbana för de små, spännande!



 Vi hoppade av på Östermalms torg och gick in i Saluhallen. Där inne ropade en man bakom en av diskarna till mig på engelska. Jag gick fram och frågade honom, även jag på engelska, vad han sa. Och då frågade han english? swedis? Ja svenska går bra sa jag, haha.... Då frågade han om barnen ville ha var sin prinskorv för det var tradition där. Ja tack svarade jag och de två korvarna delades av mig, Gustav, Ludde och Anders. Melle rynkade på näsan och tackade nej. Det var en lyxig och god korv det.



Sedan promenerade vi till Nybroplan för att ta båt runt Djurgården. Vädret var fantasiskt med klarblå himmel och strålande sol. Perfekt för en båttur kan man säga.





Promenad till Vasamuséet



Efter båturen blev det glasspaus sedan en prommis till målet med turen, Vasamuséet. Det har Melle länge längtat efter och pratat mycket om. Och han hade nog kunnat vara där inne hur länge som helst. Höll Anders i handen hela tiden och tyckte allt var spännande. För honom var det säkert som en enda stor Super Mario värld. Han verkar ju ibland leva i en parallell värld med oss andra. Där allt är världar och stjärnor som man ska ta. Söt! För Ludde var väl inte muséet det roligaste han varit med om så han blev glad när vi skulle gå därifrån och åka spårvagn. Den tog vi en bit och sedan hoppade vi av och gick en liten sväng på stan.

Jag utanför muséet

När vi kom hem åkte Anders och Gustav och handlade inför kvällens tacomiddag. Måste säga att det smakade bättre än vad det gjort på länge med taco. Efter maten gick Gustav, jag och barnen till en lekplats i närheten. Ludde hittade en motorcykel han förälskade sig i och Melle hittade genast banor han skulle klara.

Lördag

Skansen och Gröna Lund och kortfadäs 2

På lördagen tog vi bussen på morgonen till Skansen. Innan vi gick in där skulle Gustav ta ut lite pengar i en bankomat precis utanför. Slurp sa det och så tog bankomaten hans kort. Nog för att det var skruttigt och trasigt men det var väldig dålig tajmning eftersom vi låg minus redan på ett kort. Suck! Istället fick stackars Anders ta ut pengar som vi kunde låna så länge.

När vi fixat och trixat med pengar så gick vi in på Skansen och myste och kollade djur. Jag blev attackerad av en hemsk kråka som nog tyckte att mitt rufs till hår skulle passa fint i något bo. Hemska fågel. När vi skulle gå in på Skansenakvariet hoppde Anders över det och åkte hem medans vi gick in och klappade ormar och spindlar.

Hemma från Skansen beställde vi pizza och sedan blev det buss tillbaka till Djurgåden och Gröna Lund en liten sväng. Nästa gång får det nog bli betydligt fler timmar här.

Snygg man

Diabetespanik 2

På natten mot söndagen vaknade jag kl ett av Ludde lät konstigt och hade kramper. Det är konstigt hur snabbt man kan bli klarvaken. Jag tog upp honom i famnen och väckte Gustav och vi gav honom snabbt socker. Det var lika otäckt som förra gången. Hela hans lilla kropp krampar som om han fick elchocker och han är totalt livrädd. Han ser hemska saker som han är jätterädd för. När det sakta ebbar ut och han han kommer till sans igen är man så glad så glad. Man uppskattar återigen när saker och ting bara är som vanligt. Jag hade satt klockan på två och när jag kollade honom då låg han på 5,2 och var lugn. Skönt.

Söndag

Idag skulle Anders jobba så den här dagen fick vi klara oss själva. Stockholmskortet som vi hade köpt gällde till kl elva och det tänkte vi utnyttja till max. Vi tänkte åka till Naturhistoriska Muséet. Vi åkte ganska tidigt. Bergianska Trädgården låg ganska nära så vi tog en sväng dit innan muséet öppnade. Superfint ställe.

Bergianska Trädgården

Kul att jag varann

En liten Melle på stor gräsmatta

Stooor kakturs i växthus

Enkla spaljétips



Naturhistoriska Muséet



Ludde är nog i minsta laget för muséer men det han fastnade för bland annat var dessa dinosaurieägg som höll på att kläckas.

Melles absoluta favorit (förutom utställningen om vulkaner och lava) var den här ödlan som låg och sov och hade enligt skylten sovit i 100 miljoner år. Han var mycket noga med att viska när vi var där.

Något annat som var positivt där var att man kunde ha med egen matsäck. Vi hade med pizzaslicar från gårdagen som vi kunde micra och äta där. Skönt att kunna fixa maten själv OCH spara några ören. Det får bli ett besök till här någon gång när de är lite större.

Efter trippen hit tog vi tunnelbanan till Götgatan. Men kände att det inte riktigt funkade med vagn och något gnälliga barn som ville ha glass. Vi gick då istället till Gamla Stan där det blev en glass på Stortorget.

Inte dumt med mjukglass och dajmstrutspaus

Sedan gick vi från Gamla Stan till Drottninggatan. Jag var på jakt efter en ny väska men fick ge upp letandet och nöja mig med ett par solglasögon, men det är ju inte illa det. Medans jag leetade väska och Ludde sov i vagnen gick Melle och Gustav in på Buttericks och fyndade tuffa tattueringar och alienslangbellor.

Tuffa killar

Ludde kan du se arg ut

Mucka inte med oss....

På kvällen blev det lasagne hos Anders och en tur till lekplatsen efter det.

Anders dörr är till vänster och vår längst till höger.

Inne hos Anders och Malin

Gatan

Här bor dom

Gärdet, där Anders bor

Tack snälla för lån av mysig egen lägenhet, otrolig lyx. Och tack snälla Anders för guidning och hjälp i stora staden. Du är Melle och Luddes stora stora idol :-)

Jättemysig och lyckad tripp. Nu är vi hemma igen och det är rätt skönt det också.

Det här inlägget måste ha slagit världsrekord, jag har kämpat flera timmar med det. Nu ska jag ut i solen och klippa gräs.

Ha det gott!