som är Zigges föräldrar har jag trott att de har bott i ett stort gult hus vid vägen mellan Patahom och Kåremo. Jag har till och med pekat ut huset för Gustav de gånger vi har åkt förbi och sagt att där bor Zigge. Men när jag kom fram dit idag fick jag lite onda aningar. Kände inte igen bilarna på uppfarten och jag kände liksom på mig att här finns minsann inget barnkalas. Hm. Noah och Melle frågade lite oroligt, bor inte Zigge här. Nja jag vet inte sa jag. Jag springer in och kollar. På väg in mot huset kom ägarinnan till huset ut och mötte mig. Och med ens blev jag väldigt säker. Här bor INTE Zigge. Det var inte Zigges mamma. Och även om hon var väldigt hjälpsam kunde hon inte lotsa mig rätt, hon visste inte vilka jag pratade om. Jippi! Om fem minuter skulle Melle och Noah vara på kalas och jag hade inte den blekaste om var jag skulle lämna dem. Det jag känner mig lite lycklig och nöjd över är att jag inte bara släppte av dem, vinkade och åkte. Hade ju naturligtsvis inte hänt men man vet ju aldrig när det gäller mig. Jag ringde Gustav och sa att jag har ingen aning om var jag ska ta vägen. Gustav kom med den smarta idén att ringa Björn. Han hade sagt till Gustav att de bodde i ett hus med torn. Sagt och gjort, jag ringde Björn. Och han var min alldeles levande GPS. Slutet gott allting gott. Melle och Noah kom fram till kalaset. Jag är bäst! Efter kalaset firade vi mamma. Lite sent kan man tycka. Hon fyllde år 15 feb men idag blev hon firad. Ha en underbar vecka!
Hej!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar