scones, premiärdopp och pelargoner....

Dagen började med scones. Aldrig fel. Den fortsatte ute med veden. Som jag började stapla så fint men fick ändra och börja om när jag såg att det fanns risk för ras. Och även om det inte är världssnyggt nu, med våra olika bräder med olika längder som vi har som stöd, så såg det ännu värre ut innan jag började om. Nu ligger den där i alla fall. Och nu får solen gärna stråla och skina som attans så den torkar fort som bara den. Fast solen får ju gärna skina ändå oavsett torr ved eller inte.

Mitt på dagen tog vi en tur till vår egen riviera Enerevet. Jag brukar verkligen inte gilla sådana stränder alls. Finner inget nöje i att bada där man inte ser botten och där sanden inte är bödasand. Men idag var det verkligen jätteskönt och mysigt. Melle slängde sig i det första han gjorde. Och lilla Luddefis tog sitt första dopp i det blå. Men allra roligast var nog att sitta och gegga i sanden. Den mysiga härliga lilla badtrippen kunde ha slutat i katastrof (stor överdrift kanske men inte långt ifrån) jag visste nämligen inte var jag hade lagt bilnycklarna. Men hux flux så hade jag hittat dem. Familjen Jonsson/Johansson kunde lugnt åka hem igen.

En del av kvällen har jag tillbringat ute. Jag har gått och myst, klippt bort vissna blad, vattnat och bundit upp pelargoner. Himla mysigt.

I morgon börjar min sista jobbvecka. Gud vad det har gått fort och ändå känns det som om jag jobbat jättelänge. Det har varit kul att jobba men jag kan inte sticka under stolen med att det ska bli underbart att få ett halvår till med mina små.

Nu är det dags att sova.

Hej hej......