Pyssel till dagis, utvecklingssamtal och taklister

Det går långt mellan gångerna, sitta vid datorn och blogga-gångerna alltså. Vet inte om det beror på att jag är så extremt busy och fullbokad eller om det är för att jag faktiskt inte har så mycket att skriva om.... :o)

Vad har hänt? Jo jag har bla brutit ihop hos tandläkaren, igen! Inte för att behandlingen den här gången var jobbig på något sätt utan för att bemötandet jag fick i receptionen var allt annat än medkännande och trevligt. Jag har ju varit hos tandläkaren ganska många gånger den här sommaren. Fyra gånger för att laga "rätt" tand och fyra gånger för att laga "fel" tand. I tisdags var det dags för sista gången för den felaktiga tanden. Kalaset för den gick på någonstans över fyra tusen. Ganska tråkiga pengar kan man tycka. Och som jag dessutom inte trott jag skulle behöva betala.

Min (jättesnälla och gulliga) tandläkare har gång på gång sagt att jag ska få ersättning för den. Vilket jag sa till damen (kärringen) i receptionen när jag kom ut dit. Jag frågade om fakturan kunde "ligga på is" tills vi fått svar från PSR (dit jag skickat min skadeanmälan). Men det enda svar jag fick då var att det kunde minsann ta flera år och det här var en sak mellan mig och PSR. (Konstigt, jag som trodde det var tandläkaren som gjort fel, men jag vet inte....) Hon sa även att jag skulle ringa och tjata på PSR för att få snabbare svar plus att hon gav mig ett telnr till någon på landstinget för att jag skulle ringa dit och be och få dela upp fakturan. Jättekul!! Jag började då att gråta, som jag alltid gör när jag blir riktigt arg. Vilket är jättesmidigt när man vill få sagt en massa saker. Det slutade med att jag stod där som ett fån och grät och i receptionen satt det tre tysta personer och bara tittade på mig.

Då ringde jag Gustav som genast ringde upp klinikchefen och som efter några turer i receptionen även fick prata med henne. Efter att hon föreslagit att hon kunde skicka journalerna till oss, vet inte vad vi skulle fått ut av det, hm, 1.2 har lagats fast det skulle ju självklart varit 2.3 eller vad de nu kallar tänderna, kom de fram till att hon skulle dra tillbaka fakturan och ta ett snack med personalen. Det var väldigt skönt. Och hon var dessutom väldigt trevlig, tack och lov. Och Gustav väldigt gullig som ringde! Tack snälla!

I veckan var jag på utvecklingssamtal på dagis. Allt var bara bra, skönt att höra. Det verkar som om Melvin trivs väldigt bra. Jag tror också att han är en tjejmagnet (mot sin vilja). Härom dagen när jag lämnade honom kom alla de stora tjejerna (3-åringarna) och nästan överföll Melle med kramar och klappar. Till slut fick han nästan panik och knuffade dem ifrån sig med båda händerna. När fröken kom och sa att de skulle läsa traktorboken följde han lättad med och släppte sitt krampaktiga tag om mig :o). Söta ungar!!!

Gustav har grejat med TV och antenner och sladdar och fått till det riktigt bra. Äntligen TV i sovrummet, mysigt!

Helgen har hittills varit jättemysig. Vi har satt upp fönsterfoder och lister i hallen. Det har gått ganska smärtfritt. Vi är i alla fall fortfarande förlovade ;o). PUSS!! Tidigare i dag var vi i Lindsdal för att äta lite avskedsmiddag för Anders som drar till Sthlm på tisdag.

Nu har jag kramp i fingrarna.....

Hejsvejs!