Lite pyssel......

- Posted using BlogPress from my iPhone

Två veckor kvar....

...på avd 3. Måste säga att jag verkligen kommer att sakna att gå dit. Det var nog den avdelning som "skrämde" mig mest av de ställen inom psykiatrin vi kunde göra vår praktik på. Då känns det väldigt roligt att nu i efterhand kunna säga att det inte kunde bli mer rätt. Avdelningen är inriktad på personer med psykossjukdom, dvs patienter som ofta lider av vanföreställningar och är paranoida. Det låter ju säkert inte klokt men jag trivs verkligen. Och det är alltid skönt att krossa lite "fördomar" och föreställningar som man väl lite till mans går och bär på. Det är definitivt ett framtida yrkesval.

På lördag fyller min käre make år. Då blir det lite kalasande på lunchen och lite annat galej på kvällen. Ska bli kul och trevligt.

En liten liten uppdatering i cyberspace. Godnatt!!



- Posted using BlogPress from my iPhone

Blev en bra dag!

Måste dokumenteras, man vet aldrig när det vänder igen.

Kändes mycket bra på praktiken idag trots att jag kände mig anti och trött på fm. Det kändes bra med "mina" patienter. Alll läkemedelshantering och omvårdnad kring dem hade jag koll på idag, både under dagen och vid rond och överrapportering, känns enormt stort och roligt. Vi gick även igenom bedömningsunderlaget idag, och jag fick full pott på alla bedömningar, så himla skönt och roligt. Och läkemedelstentan jag gjorde för ett tag sen gick också bra. Fantastiskt!!!

Och i morgon flyttar vi hem igen efter en veckas hundpassning i Lindsdal, känns också fantastiskt.

Och snart är det fredag minsann. Gutt gutt!!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Till Camilla

Har försökt kommentera två gånger på din blogg via telefonen. Det går inte vägen. Därför gör jag som gulliga lilla Selma och klistrar in den här.

Å så fint. Kan bara hålla med Selma. Skrev en lång kommentar till inlägget du skrev om att hur lätt det är att tappa sin person och bara bli en patient med en diagnos. Jag förstår precis vad du menar, och jag kan ibland se det på praktiken jag är på nu. MEN, det jag skrev i den kommentaren var att du och din person är starkare än alla sjukdomar i världen. Jag tror inte någon som mött dig under den här tiden, känd eller okänd, kan säga något annat. Du är och har hela tiden varit den Camilla som alltid har funnits bara kanske med lite mer livserfarenhet och beslutsamhet. Du är en fantastisk glädje och energispridare. Jag säger som Selma, du är min idol också. <3



- Posted using BlogPress from my iPhone

Fullt ös

Känslan när man får krypa ner i sängen efter ett kvällspass (på praktiken) eller vilken kväll för den delen är bland det bästa som finns. Är så trött i mina ben och i huvudet surrar allt som hänt under dagen. Det är ofantligt mycket att tänka på. Alltifrån hur olika läkemedel ska ges till vart man slänger all miljoners sorters skräp och avfall. Jag har också förstått vidden och vikten av all information man både behöver själv och som man ska informera andra om. Trots att jag har haft "egna" egna patienter ett tag nu så är det säkerligen hälften som jag inte kunnat informera om eller frågat efter själv. Tur att en handledare finns vid ens sida då. Men undan för undan så märker jag att jag ändå på det stora hela gör framsteg. Något som hade underlättat ofantligt mycket är om man fått öva på att läsa och förstå journaler på skolan och på så sätt varit bättre förberedd på vad som skulle komma. När jag kom ut på denna praktik så var det som att hoppa från en värld till en annan. Ibland undrar man om de ens hör ihop. Vi lär oss massor med bra saker i skolan men tyvärr känns det lite väl långt från verkligheten. Det är i alla fall otroligt lärorikt, och som chefen sa idag, när hon sa att hon hoppades att jag skulle vilja börja jobba där efter skolans slut, när du har jobbat här ett tag så kan du jobba var som helst. Med andra ord så är det ett bra ställe att få erfarenhet och kompetens på.

Godnatt!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Hej

Det händer extremt lite på den här bloggen. Desto mer händer i det verkliga livet. Om jag ska ta vid där jag slutade förra gången så ja nu är jag en vänsterpartist, dock ingen aktiv sådan. Känns bara bra att aktivt valt något som representerar mycket av det jag tycker och att jag faktiskt tagit ställning. Vuxet!


Ända sedan Gustav och jag började träffas (våren -06) så har det hänt ofantligt mycket saker. Både mellan oss, i vår familj, i min övriga familj, på jobb och skolfront osv.... Mycket roligt en del tråkigt. Men jag antar att det är det som är livet...  Den 17 januari vad den dagen då jag fick veta att "klumpen" eller polypen som den egentligen heter som bortoperades veckan innan inte innehöll ett spår av cancer. En obeskrivlig känsla av total lycka och tacksamhet. Veckan innan dessvärre ett rent helvete. Med all säkerhet en av de värsta veckorna i mitt liv. Att gå och vänta på ett sådant besked liknar inget annat. Från att ena sekunden tillhöra sin vanliga värld och tillvaro slussas in i ett vakuum där tankarna på framtiden fått en helt annan dimension. Att dessutom samma vecka plugga till en tenta där temat var diverse sjukdomar inklusive cancer i alla dess former, bland annat i tarmarna kändes som ett grymt och dåligt skämt. Ett ja eller nejbesked på fredagen och tenta på lördag. Tufft! Nu blev ju svaret som sagt positivt, i ordet rätta bemärkelse alltså. Det är ju ingen garanti för att inte drabbas någon annan gång men denna gång fick jag fick jag komma ut på denna sidan. Tack! Och tentan(orna) fick jag VG på. Yes!


Befinner mig precis i mitten av min utbildning nu. Helt galet vad snabbt tiden går. Det har gått så otroligt över förväntan och jag är väldigt glad och stolt för denna helomvändning jag har gjort. Känns så rätt och så bra.


Gustav har precis "firat" ett år som förskollärare. Helt galet det också. Stolt fru!


Småfisarna är egentligen storfisar nu. Melle fyller snart sju år och till hösten börjar han SKOLAN! Gustav kan du fatta att vi har så här stora barn? Overkligt. Ludde, också stor kille, har börjat spela innebandy. Så söt och gullig med sin klubba och obligatoriska skyddsglasögon, ser ut som ett riktigt proffs.


Snart är det vår!!!! Tjohooo! Och vår = sådd och plantering i land och växthus. En av helgens planer är därför att rensa ut i vårt lilla källarrum så vi kan börja så och driva upp plantor. Temat för våren får nog bli frukt och annat grönt som man kan använda i våra smoothiesar som vi flitigt dricker varje kväll.


Nu ska Melles gympapåse packas sen blir det sängen.


Natti.....