Vad den är viktig, den där helgen. Särskilt när man känner sig så totalt utmattad som jag gjort de senaste dagarna. Igår var det nog värst. Hade ett konstant illamående hela dagen och trött så in i bänken (tufft uttryck). Jag höll bokstavligen på att somna på föreläsningarna. Hemskt! Särskilt med tanke på att det kändes lite viktigt, det som sades på dem. Vet inte varför jag hamnat i en trötthetssvacka. Antingen är det bara tillfälligt så att jag kanske redan nästa vecka känner mig pigg som en lärka (igen). Eller är det en reaktion på mycket plugg, mycket nytt, alltid känna sig som ny på jobbet (så fort man fått kläm på en kurs så är den ju slut), ställa kl på två minst varannan natt för att kolla blodsocker, oro och förväntan inför praktik bla bla bla... Jo det är nog det, jag blev trött bara av att skriva det....
Men trots det så måste jag ändå säga att jag tycker mitt liv är rätt så fantastiskt ändå. Så några dagars trötthet, vad gör det...
Ikväll vara Ludde bjuden på sitt första barnkalas. Snacka om stolt och laddad kille! Det var kompisen Theo som skulle firas på Leos lekland. Lycka!!
Det blev korv, maränger och glass, bus och lek och godispåse. Det var en mycket nöjd och glad liten kille som åkte hem sen och berättade allt för melle. Som också hade haft myspys på McD med pappa.
Trevlig helg....
- Posted using BlogPress from my iPhone
