Trädgårdsmys

Stackars blogg

2012-02-09T20:57:00.000+01:00

Så bortglömd och ensam och alldeles ouppdaterad. Jag förstår inte riktigt det där. Ibland kan jag skriva stycke efter stycke om precis ingenting och ibland som nu så får jag inte ur mig ett ord. Det är helt tomt och trögt i skallen.

Läget hos oss, precis just i detta nu, är bra i alla fall. Friska (tjohoo) hela familjen och jag har jobbat snart en hel vecka, igen. Helt fantastiskt.

Vi hade en mysig helg trots att den började lite bistert. När jag kom upp på morgonen hade vårt vatten frusit i köket. Utetemperaturen visade på -25 och det fixade inte vårt kök. Eftersom den (inkompetente) rörmokaren vi hade när vi renoverade köket satte rören alldeles för nära ytterväggen. Vilket innebär att när det börjar dra sig förbi -20strecket så fryser vårt vatten i köket. Härligt!

För att lösa detta behövde vi låna en hårfön som Gustav hämtade i Lindsdal. Och efter en stunds varmluftsblåsning släppte det och vattnet började rinna. Och tänk vad glad man blir då. Och vad konstigt det är, när jag gick upp på morgonen hade jag ingen aning om att jag någon timme senare skulle uppskatta rinnande vatten i köket. Det gäller att se det från den ljusa sidan och uppskatta allt som är positivt. Haha..... (sen kan man ju tycka att har det inte jävlats nog för oss ett tag nu så att allt bara kan få flyta på, utan bekymmer??) :o)

Söndagen var superhärlig då vi (som vilken frisk vanlig familj som helst) gick ut i det härliga vintervädret (för det var det, trots att jag har blivit snö och vinterhatare). Ute satte vi kidsen i pulka/snowracer och gick till pulkabacken bredvid Melles dagis. Lyckan var total och det var hur mysigt som helst.

Nu har snart en vecka gått och i morgon är det fredag. Helt underbart.

Idag har Angelica och jag varit på utflykt till Kristianstad. Alltid lika trevligt och man känner sig alltid lika välkommen.

Nu ska jag vänta på att mannen kommer hem från fiskemötet och så ska jag ladda för Biggest Looser.

Ha det fint!!!

Hej...

2012-02-01T10:33:00.000+01:00

En vecka och en influensa senare. Ludde och jag åkte på den bedrövliga influensan efter Melle. Usch och fy säger jag bara. Jag känner mig fortfarande inte helt kry trots att det var en vecka sen jag blev sjuk. Och nu har även Gustav fått den. Stackars!

Nu längtar jag bara efter att få känna mig pigg igen. Åt och gå, träna, vara pigg och ha energi.

Ha en härlig onsdag!!

Hej

hej världen....

2012-01-24T19:45:00.000+01:00

Mitt peppar peppar funkade dåligt. I fredags fick Melle feber med tillhörande huvudvärk och hosta. Han är fortfarande inte pigg utan däckade för en stund sedan i min säng, helt slut och fortfarande med feber. Hela hans avdelning verkar ha drabbats av samma influensa. Pratade för en stund sedan med Björn som har en sjuk Noah hemma. Vid hans besök hos doktorn idag fick de beskedet att det var influensan och att det kunde ta upp till 1-3 veckor innan den försvann. Tjohoo och jippi är ju vad man känner då. Eller inte. Tack kära vänner för att ni finns, och det på många plan, inte bara för att ni delar sjukdomsträsket med oss ;o). Men lite trösterikt är det ju att vi har någon slags gemenskap även där :o).

Men trots sjukdomar (som vanligt) så har vi ändå hunnit med lite mys. I fredags var Gustav och jag på bio och McD. Lyx lyx!!!! Tack farmis och farfis för hjälpen! Hamilton blev det, Persbrandt är kung!

Luddes värden som varit hoppiga ett tag var bättre inatt. Så nu hoppas vi på en vändning där också. Vad skönt det skulle vara att under en vecka kunna kolla honom nattetid och varje gång få bra värden i dosan.

Snart blir det Harry P mys igen... Lillemannen ska bara somna först..

Hej hej....

Peppar peppar....

2012-01-17T21:19:00.000+01:00

Jag brukar inte vara skrockfull, eller det kanske jag brukar, inte vet jag, men när jag nu tänker skriva det jag har tänkt skriva så kan jag inte låta bli att vara det. (Vilken otroligt rörig mening)

Jo det jag tänkte skriva en liten rad eller två om är att vi har haft några dagar med flyt. Det jag mest tänker på är att Luddes diabetes har varit hyfsat stabil. Bra dagar OCH bra nätter. Det har inte inträffat sedan innan vattkopporna kom och hälsade på. Det är så skönt att jag nästan kan börja gråta bara jag tänker på det. Det är så fruktansvärt slitsamt både psykiskt och fysiskt med dessa sönderhackade nätter. Rent fysiskt, för på natten så vill man ju helst sova och psykiskt för att man ständigt bär denna oro. Och efter Luddes krampattack har oron inte blivit mindre.

MEN, nu skulle ju detta bli ett positivt inlägg. Och det ska det. Jag ville ju faktiskt bara berätta att vi mår bra. Just nu! Och det måste jag ju kunna skriva utan att vi i morgon ligger i 40 graders febers, eller?

Vill också bara berätta att både Gustav och jag gått med stavar. Duktigt. Gustav hade även på sig sina nyinköpta vikter runt handlederna. Duktigt.

Nog med skryt, nu ska jag spela Wordfued!

Hej......

Just nu.....

2012-01-14T18:14:00.000+01:00

på Spotify, Titanium med David Guetta. Ibland behöver man lite dansös i tillvaron. Tjohoooo!

Underbara fredag!

2012-01-13T17:21:00.001+01:00

Är det inte härligt så säg?

Jag har fixat en potatisgratäng som är i ugnen, Gustav fixar fläskfilén, barnen leker och jag dricker en cider (Hanna och Hanna, där sprack den vita helgen ;o)) låter det inte idylliskt? Haha... förutom cidern då kanske :o)

Summering av veckan:

Måndag: läkarbesök med Hba1ckontroll, värde 42 = 5 i bls (guttans bananer)

Tisdag: vab för mig, Ludde feber

Onsdag: vab för mig, Ludde feber. Gustav hade redovisning i skolan

Torsdag: jobb för mig (kors i taket) plugg för Gustav, dagis för Melle och Ludde

Fredag. jobb, dagis och plugg.

Tjohooooooo!!!!

Trevlig helg!

Härlig helg

2012-01-08T17:13:00.000+01:00

Tredagarshelgen har varit kalashärlig. I fredags städade jag bort julen. Det är lika härligt att städa bort den som att plocka fram den. Nu får det gärna bli vår!

I går var Melle med farmor och farfar på museum och hade mys medans Ludde hängde med mamma och pappa på stan. Målet för dagen var att hitta skor att ut och gå i. Och båda Gustav och jag kom hem med var sitt par. Idag gick jag premiärtur med dem, funkade hur bra som helst.

Efter inhandling av skor blev det lunch på IKEA. På kvällen fick vi finbesök av Edtih, Viola och Malvina med familjer. Trevligt trevligt!

Eftersom Gustav var en slagen hjälte idag drog kidsen och jag hem till mormor och morfar. Där hann vi även med gammelmormor en sväng.

Nu sitter Melle och Ludde i badet, jag sitter här vid datorn och den slagne ligger i soffan.

Nu ser jag fram emot Gustavs och mitt Harry Potter maraton som vi nog fortsätter med ikväll.

Det var dagens rapport till cyberspace!

Hej hej.......

Nytt år!

2012-01-02T21:49:00.000+01:00

Hela familjen var vaken och firade in nya året, tom Luddefisen. Trots att han 23:20 sa att jag orkar inte se några "kareter" och sedan sov. Men lagom till det speciella klockslaget vaknade han igen och hela familjen kunde sitta i dubbelsängen och kolla "kareterna" utanför. Så himla smidigt att bara kunna krypa ner i sängen när det var klart.

Gårdagen tillbringades hemma. Trötta som bara den. Vi är verkligen inte vana att frivilligt stanna uppe så här länge. Man vill ju passa på att sova de timmar som går mellan diabeteskontrollerna. I alla fall såsom vi har haft det senaste veckorna.

Igår kväll började vi ett nytt kvällsmoment. Promenader med stavar. Även idag har vi gått var sin sväng. Tänk om den vanan kunde hålla i sig nu. Vad duktiga vi skulle känna oss då.

Inte det roligaste inlägget i världshistorien men det dock ett inlägg.

Ha det fint!

2011-12-31T21:36:00.000+01:00

När man har ljudrädda barn som vi var farfars tips helt perfekt.

Finfina papperlyktor som vi helt ljudlöst, miljö och prismedvetet skickade upp i himlen.

Jättefina och jättehäftigt.

Den här dagen har känts magisk.

En riktigt härlig familjedag.

Med mys på dagen med handling inför kvällen.

Legobygg, mys framför tven.

"smällarna på slottet"

Kinamat.

Kvällsprommis.

Smurffilm.

Snart toast och väntan på tolvslaget.

Gott nytt år alla!

Happy New Year

2011-12-31T18:40:00.003+01:00

Hemma igen...

2011-12-25T21:56:00.000+01:00

Hemma igen efter ett dygn på sjukhus. Och trots känslan av bedrövelse när doktorn sa att vi var tvungna att stanna så har det faktiskt gått bra. Som sjuksköterskan tröstande sa när jag gick ut och frågade om vi verkligen inte kunde åka hem, vi lyfter ansvaret från er en stund i kampen om att få Ludde att äta. Ni har väl haft det jobbigt ändå. Och det var ju sant, men det kändes lika sorgligt att bli snuvad på julafton.

Som tur är så har ju vi som Gustav skrev Sandbesijul den 23. En invand tradition som vi måste ha börjat med 91-92 nångång. Så för oss är det ju julafton. Och eftersom Ludde trots matvägran och skum mage var ganska pigg så kunde vi ju vara med och fira där. Ludde hann träffa två snälla tomtar och öppna många paket. Natten däremot kunde vi ha klarat oss utan. Jag är lycklig över att vi överlevde och fixade den.

Droppet verkar i alla fall fått igång Ludde och igår em började han så smått vilja äta. Även om det går långsamt så går det framåt. För en stund sedan kollade vi bls och då var han låg igen. Det blev två flytande socker och senare yoggi. Och det var den gamla Ludde som utan bekymmer klunkade i sig sockret och sovandes åt yoggin. Jag kan inte ens beskriva lättnaden man känner. Tänk att man kan bli så glad för lite yoggi.

När vi kom hem i em kom Hasse, Mia och Anders hit. De hade med sig Luddes presenter och så kollade vi på film från julafton. Kul eftersom vi inte var där. Jag fick se Melles lycka över sitt kära Playmobilskepp. Lilleplutt!

Nu ska vi snart sova, och i natt tänker jag sova så skönt, så skönt....

Hej...

Det här att allting fuckar upp....

2011-12-24T20:44:00.000+01:00

Linda ville att jag skulle skriva några rader så hon hade något att läsa.. Snäll som jag är går jag henne till mötes.

Det här med att vår jul skulle bli fri från sjukdomar kom på skam. Linda och Ludde tillbringar återigen lite tid på avdelning 34 på Kalmar länssjukhus.

Vi firade som brukligt är jul med den Johanssonska delen av släkten i går den 23/12. Som vanligt en eftermiddag full med fantastisk mat, god dricka, lyckliga och förväntansfull kids (även om Emelie snart får ses som en blandning mellan barn och vuxen, ungdom kallas det visst) och massor med mys. Ludde den lilla terroristen har ju varit krasslig och rätt kass i magen eller kassa och kass mer bedrövlig faktiskt. När det i torsdags dessutom var blod i hans blöja efter att han släppt ifrån sig ett lass blev både Linda och jag lite oroliga. Linda ringde sjukan och de ville att vi skulle komma så det fick glo på Luddan. Detta besök slutade i lite antibiotika för luftvägsinflammation. Verken Linda eller jag fattade riktigt varför och diskuterade detta ganska flitigt med varandra. Men om nu läkaren säger att detta hjälper så gör det väl det, eller? Det gjorde det alltså inte. Ludde fortsatte sin hungerstrejk som gjort vilken nordirländare som helst svartsjuk. Vad den ungen inte verkade tänka på var att det är ganska dåligt att inte äta när man har diabetes. Hans blodsocker har svängt som Reinfeldt i frågan om hur många jobb fas 3 skapat. Alltså det har varit ganska tungt. Kulmen nåddes i natt när Ludde vaknade med 1,9 i bls och vägrad ta socker eller något annat. Tillslut fick jag tvinga i honom flytande glukos och efter en timmes kamp och tester med allt som går att äta behagade han äta en halv chokladbit. Detta räckte för att hans kulle kunna somna om. Linda och jag fick kolla hans bls varje timme hela natten och bestämde på morgonen att ringa sjukan. Det ville att vi skulle komma in med barnet.

Vi hastade i oss en fika hos gammelmormor, åkte hem och fixade till oss och lämnade sedan Melle hos farmor och farfar. På sjukhuset kom domen ganska tydligt, läkaren sa direkt efter att proverna tagits att vi skulle bli kvar där. Kul jul liksom, inte ett värdelöst jävla besked om jag får vara lite dramatisk. Linda och jag blev ganska ledsna båda två men det måste ju gå. Det finns ju inget annat. Linda fick tillbringa resten av julafton på ett isoleringsrum på sjukan. Visst det kunde varit värre jag vet det svälter människor på afrikans horn, folk förtrycks för att de skiljer sig från normen och det finns massor med sjukdomar som är värre än diabetes, men just då var detta det suraste som kunde hända. Jag och melle firade jul med mamma, pappa, David, Linda Anders, eddan och Viola. Det funkade det var trevligt, maten var god, melle hade jättekul, julklapparna uppskattades MEN min fru var inte där och mitt andra barn var inte heller där så hur mysigt det än var fattades något. Linda jag älskar dig.

Jag är så trött på att allt skiter sig hela tiden att vi inte bara kan få lite lugn och ro. Ja jag låter bitter och jag är bitter just nu (inte så ofta annars) men jag vill bara få känna att saker flyter på.

Nu orkar jag inte skriva mer jag fattar varför inte jag bloggar detta blev osammanhängande och en massa särskrivningar och en massa meningsbyggnadsfel men det skiter jag i. Nu ska jag ta en öl och leka med playmobil.

Och visst ja Ludvig har ätit och mår bättre nu jag håller tummarna för att de kommer hem i morgon.

Sov gott

Lille Luddefisen....

2011-12-21T21:25:00.001+01:00

Mycket riktigt, Ludde blev sjuk.

Han är riktigt skruttig, vår lille hjälte. Febern bara stiger. Nu har han 40 grader och ipren och panodil hjälper knappt. Varför kan det inte bara få vara lugnt ett tag nu. Det gör så ont i hjärtat när de små inte mår bra.

Det jag önskar mig mest just nu är en frisk, lugn och härlig jul. Vi behöver det!

Skriver nog en liten rapport i morgon. Håll tummarna för att han mår bättre och är piggare i då.

Hej...

Alla talar om Grace.....

2011-12-19T13:06:00.001+01:00

Varje gång jag skriver på den här bloggen handlar den om sjukdomar av olika slag, allt från vår "kära" diabetes till vanliga kräk och feberåkommor. Det är då väldigt märkligt att den har blivit spärrad av mitt jobb då det enligt spärrarna där förekommer pornografiskt innehåll???!! En riktigt stor gåta för mig. Men smaken är ju olika som sagt....

Även detta inlägg kommer delvis handla om lite sjukdom eftersom jag idag är hemma från jobbet med Melle. Han har haft en skrutthelg med feber och hosta. Förhoppningsvis blir det dagis och jobb för honom och mig i morgon. Jag säger förhoppningsvis eftersom när jag för en stund sedan pratade med Luddes dagis sa Annika där att de tyckte Ludde varit lite hängig. De hade kollat febern och då var den 37,5. Behöver ju inte betyda något men med den vanliga turen vi har så kan det betyda vad som helst. Jag håller tummarna för att han är pigg när han vaknar och jag ska hämta honom. Hoppas hoppas!!

Jag har alltid varit glömsk och förvirrad. Jag kommer ihåg när jag såg filmen "Alla talar om Grace". Huvudpersonen, spelad av Julia Roberts, glömmer i den filmen sitt barn lite från och till. Inte i någon hemsk bemärkelse, för det är ju en ganska småtrevlig liten film, utan mer så där som det kan slå en att "attans, nu glömde jag mjölken" när man varit och handlat, eller "å nej, nu glömde jag plånboken" när man kört hemifrån. Hur som helst, när jag såg den filmen vet jag att jag tänkte, precis så kommer jag bli när jag får barn. Jag kommer glömma bort att hämta dem på dagis eller bara glömma bort att jag har barn över huvud taget.

Nu vill jag lugna alla med att så illa har det ju inte blivit. Men denna sida, som många gånger driver min käre Gustav till vansinne, har nu även börjat driva mig till vansinne. Jag glömmer ALLT som jag ska göra. Varenda liten sak jag tänker "det måste jag göra sen" eller " det får jag inte glömma" blir som små stressbollar som studsar runt i mitt huvud. Jag har en fysiskt kalender som jag skriver upp saker i, men tittar jag i den? Nej. Jag har testat att lägga in saker i kalendern i telefonen men det har heller inte funkat så bra. Men nu tror jag att jag har hittat min lösning. Jag har hittat en fantastisk liten söt app, Astrid Uppgifter heter den. Den inte bara poppar upp och påminner om det man ska göra utan den kommer även med gulliga uppmaningar och hejarop. Man vill ju inte annat än att vara Astrid till lags. Så därför (än så länge i alla fall) har jag gjort det jag har tänkt att jag ska göra. Ett tips för andra åderförkalkade människor som jag.

Skickar en lite hälsning till min käre man som sitter och grupparbetar sig. Puss på dig!

Hej hej.....

Tänk...

2011-12-06T22:41:00.000+01:00

... vad en helt vanlig dag kan kännas fantastisk. Jag åker till jobbet, Gustav åker till skolan och Melle och Ludde busar och har skoj på dagis. Kan ju låta som en riktigt tråkig vardagsdag, tisdag dessutom (hur kul är tisdagar liksom?) Men har man haft det riktigt skruttigt ett tag med vattkoppor, penicillin och svängande diabetes så kan en helt vanlig tråkig tisdag inte bli annat än fantastisk.

Jag trodde att gårdagen skulle bli den dagen. Men där fick man tji!. En kvart hann jag vara på jobbet innan de ringde och sa att Ludde hade kräkts. Tjohoo!! Då tar vi lite maginfluensa på det också. Vi känner att vi både mentalt och fysiskt är riktigt redo för det, not! Men, nu var det ju inte riktigt så illa i alla fall utan troligen är det pencillinet som ställer till det när han får det tidigt på morgonen och tillsammans med frukost. Skönt! Lugnt för den här gången alltså.

Det innebar att vi kunde ha kvar Luddes tid som vi hade kl ett igår på sjukhuset där vi skulle träffa doktor Göran och syster Eva. Och det var med en liten bävan vi satt och väntade på att Hba1c värdet skulle bli färdigt. Luddes värden har ju inte varit exemplariska, i alla fall inte om man jämför med förra gången han tog det. Men till vår enorma förvåning så låg det tom bättre än förra gången, 38 mmol/mol som är 4,7 i snitt. Känns helt fantastiskt och samtidigt väldigt märkligt. Men det är ju bara att vara glad för det. Kändes som om vi kunde andas ut lite och faktiskt lite belöning efter dessa veckor med oroligheter, konstant kalkylerande och laborerande med insulinet och stort minus på sömn.

Efter besöket åkte vi hem med killarna och morfar som väntade på oss här hemma. Han och mamma skulle barnvakta medans vi återigen åkte till sjukhuset för att där vara med på ett brukarråd vi blivit inbjudna till. Förutom Gustav och jag var där en annan pappa som hade en 11årig kille med diabetes samt två tonåringar som själva haft diabetes ett antal år. Ett mycket givande möte för alla tror jag. Framför allt var det väldigt intressant att få höra hur man som diabetiker upplever saker och ting. Gustav och jag kan bara i teorin och till viss del rent känslomässigt förstå hur det känns men vi kommer ju aldrig att helt veta (får man ju hoppas i alla fall) hur det känns när man är hög eller låg. Syftet med mötet var att sjukhuspersonalen ville få in synpunkter och tips på hur de kan göra allt från inläggningstiden vid debuten av diabetesen till alla sjukhusbesök bättre. Första tanken vi hade var att det kan inte bli bättre, de så fantastiska som de är. Men återigen, Gustav och jag har inte diabetes. Vi vet inte hur det är att sitta och vänta på domen (Hba1cvärdet). Maskinen tar 6 minuter på sig att få fram det och Gustav och jag har inte reflekterat över hur ångestladdade de minuterna kan vara. Men det var det första de båda tonåringarna tog upp. Hur jobbigt det kan vara att sitta och vänta och att det under den tiden inte går att prata om något annat. Det var det som gjorde hela mötet så intressant. Alla hade vi ju synpunkter, frågor och tankar fast på olika sätt eftersom vi lever med diabetes på olika sätt. Nyttigt och intressant och väldigt givande. I mars skulle vi träffas igen. Ett klokt initiativ av sjukhuset.

I morgon hoppas vi på en ny frisk dag.

Nu håller jag på att somna så därför säger jag god natt nu....

Hejsvejs...

hej hej.....

2011-12-02T22:01:00.000+01:00

Väääääääldigt länge sen.... Men vi lever och finns :o).

Det har bara varit väldigt mycket sjukdomselände senaste tiden. För ett par veckor sedan kämpade vi ju oss igenom Melles vattkoppor. Som nog gick ganska smärtfritt förutom ett par väldigt jobbiga nätter. För två veckor sedan var det Luddes tur. Han hade inte riktigt samma tur med kopporna utan de satte sig på jobbiga ställen som han var mycket bekymrad över. Hans diabetes har krånglat konstant sedan han blev sjuk och vi har fortfarande inte kommit in i några bra insulindoseringar, varken basala (de konstanta) eller bolus (matdoseringarna). Han ligger varje dag på värden mellan 10 upp till 16, trots att vi ökar och ökar insulinet hela tiden. Man får kanske räkna med att det tar några veckor att hamna rätt igen. Men det är påfrestande och oroligt och oändligt tröttsamt ibland. Därför blir bloggen (som egentligen är ganska välgörande) lidande. Man har bara tid att vara i nuet och ta hand om det viktigaste för stunden.

Som om det inte räckte med krånglig diabetes och onda vattkoppor så har Ludde även fått en ilsken infektion i ena skinkan. Vi vet inte riktigt varför. Kanske för att vi ändå var tvungna att byta nål och sticka honom trots att båda skinkorna var fulla med vattkoppor och att vi på det sättet drog med oss något skit in (det går ju inte att pausa diabetesen till vattkopporna försvunnit) eller beror det på att insulinet kapslat in sig och gjort en förhårdnad som sedan blivit infekterad. Det som också kan ha förvärrat alltihop var att han i helgen halkade och satte sig på rumpan, något han självklart gjort många gånger, men inte blivit så förtvivlat ledsen för som nu. Han var hysterisk, och det var då vi upptäckte att något inte stod rätt till.

Efter dagar med feber åkta jag i onsdags till sjukhuset med honom och gulliga Kristin blev förskräckt när hon såg hans lilla skinka. Stenhårt, ilsket rött och väldigt svullet. Det blev penicillin, som han tar utan bekymmer. Tack gode gud för det. Nu hoppas vi bara på att den ska verka och att han ska bli frisk från detta nya elände. Det som är positivt är att han i alla fall har sluppit febern, och det måste ju betyda att det är på rätt väg.

Det som är fokus på nu är att få till hans diabetes på en bra nivå igen. Han har på bara några dagar fördubblat sitt behov att insulin, från ca 12 enheter per dygn till nästan det dubbla. Men vi ska nog få till detta också. Och snart kommer vi nog ur denna sjukdomsbubbla också. (hmm, känns som om vi ofta befinner oss i den ;o))

Det var nog det hela för nu....

God Jul!

ZZZZZzzzzzzzzz.........

2011-11-22T14:18:00.000+01:00

Ludde har gråtit hela natten med otäcka vattkoppor, feber och lite diabetes på det.

Jag har velat gråta hela dan utan vattkoppor, feber och någon diabetes på det.

Men med total sömnbrist istället.

Stackars oss.....

Blommor....

2011-11-18T21:50:00.000+01:00

Idag när jag kom hem från jobbet efter en dag i Karlskrona stod det fina rosor lite varstans.

Vilken fin överraskning!

Tack snälla gulle dig.....

Love!

Fredagsmyset idag bestod av Kinamaaaat som Ludde säger.

Guttans!

Härligt med helg!

Kramelikram...

Sista raderna i mitt lilla fredagsinlägg blir detta citat:

"En mycket väl genomförd uppgift med tydlig röd tråd och många relevanta kopplingar mellan olika källar görs."

Betyg: Väl godkänd.

Skryt med sin man kan det aldrig bli för mycket av :-)

Hej hej.......

Scary

2011-11-16T22:58:00.000+01:00

I natt hände det en otäck sak. Jag vaknade av att Ludde, som låg bredvid mig just då som tur var, lät och betedde sig väldigt konstigt. Han skrek inte men det var otäcka ljud som kom ifrån honom samtidigt som det ryckte obehagligt i hela hans lilla kropp. Han blev sämre väldigt snabbt och fick väldiga kramper i hela kroppen. Jag väckte Gustav som snabbt hämtade flytande socker, druvsocker och blodsockermätare. Kramperna var som dem man kan se när någon har hjärtstillestånd och får elchocker eller vad det nu är man får. Samtidigt som kramperna höll på var han skräckslagen, livrädd. Och han höll sig krampaktigt fast i mig när han satt i mitt knä. Det var så jäkla hemskt. Blodsockernivån låg på strax över två mmo. Det värdet har han haft många gånger dagtid men aldrig reagerat så här. Vet inte om det beror på att han varit låg väldigt länge under natten eller om dagen innan påverkade natten så mycket.

När vi fått i honom både flytande socker och druvsocker så avtog kramperna allt eftersom. Och han blev lugnare. Efter mjölk, macka och äppelbit blev det ännu bättre. Idag har Gustav läst att när man får kramper av för lågt blodsocker så är det vanligt att man hallucinerar. Och det var nog precis det han gjorde. När han var som räddast och när kramperna var som värst såg han helt livrädd ut när han tittade omkring sig. Och när allt lugnat ner sig sa han flera gånger att " täcket är snällt" och "kudden är snäll" och så klappade han på allting. Undra vad det var han såg och vad han trodde att det var.

Vår lille kille. Den här sjukdomen som tar så stor plats redan blev med ens ännu lite allvarligare och oron med ens ännu lite större. Den byggde inte bara på oron man kan ibland känna för framtiden utan även oron för nuet, vad som kan hända nu. Man känner sig så maktlös och liten och allt är ju oftast ännu lite hemskare på natten. Men kanske är det som Gustav sa, det hade varit ännu värre på dagen. Nu fanns vi precis nära honom och Melle slapp se vad som hände. Den här gången i alla fall.

Det har även dykt upp lite mer funderingar och frågor efter den här natten. Frågor om hur vi ska tänka och hantera det om det händer igen. Tex, är chansen stor att vi behöver ringa ambulans? Borde vi ringa ambulans i första hand eftersom han är så liten? Är kramperna farligare för honom just för att han är så liten? Vad ska man göra åt det höga värde (som han hade på morgonen idag, 14,5) och som säkert är vanligt efter en sån här "attack"? Ska man ge extra insulin som man brukar när han är hög eller ska man vara extra försiktigt med det för att undvika lågt blodsocker igen? Är det bättre att han somnar lite högre just för att slippa detta igen? Även om vi inte kommer kunna undvika det helt och hållet. Eller är de höga värdena ännu farligare än ha krampattacker då och då? Så svårt!

Lite diabetesinfo så här på nattkröken....

En annan sak som hänt, en rolig sak, är att David, Linda, Edith och Viola nu är husägare på riktigt. Supergrattis!!!! :-)

Sov gott! Det hoppas jag vi får göra i natt!

Hej....

En vecka senare.....

2011-11-13T22:27:00.000+01:00

Så har vår lille vattkoppskämpe fixat en hel vecka med ont, gråt och kli. Äntligen är han på bättringsvägen och tanken är att han på tisdag ska gå till dagis igen. Känns som en evighet sen... Nu är det gjort, i alla fall för Melle. Får se när den andre lille mannen blir prickig.

Den här helgen har ju alla våra pappor firats. Igår bjöd mamma och pappa på godfrukost och då firade vi honom.

I morse firades bästa pappan med finmugg, trisslott och en parfym.

Och vid lunch idag bar det av till Lindsdal och där fanns det en riktig korvkiosk med riktig korvgubbe i. Uppskattat och gott!

Ha det fint!

Lördagsgodis!

2011-11-13T22:11:00.000+01:00

Igår var det en stor dag för lillJonsson.

Vi införde lördagsgodis i hans liv.

Och det var med andakt han åt sina uppvägda smarriga chokladbitar (sjöfrukter) och sitt Kinderägg.

När man såg den totala lyckan i hans ansikte vad det som Gustav sa,

man skulle vilja ge honom allt godis i hela världen.

Men, diabetes eller inte så kanske det inte är superbra för någon att äta godis i överflöd.

Men ni förstår nog tanken.......

Lilla Gullet!

Hej hej....

2011-11-07T22:16:00.004+01:00

Det är konstigt, när livet flyter på, hyfs i alla fall så skriver jag inte en enda rad på min kära lilla blogg. Tråkigt, eftersom det när det gått ett år eller två faktiskt är ganska kul att gå tillbaka och läsa vad man gjort.

Men nu, när vattkoppssjukdomen har hälsat på hos oss så tänkte jag att nu jäklar skriver jag om lite sjukdomar igen, haha....

Melle fick feber igår och vaknade idag som en prickig korv, eller nåt. Vid ganska gott mod ändå då han förstod att nu måste jag nog minsann vara hemma ett bra tag från dagis. Detta trots att han STORMTRIVS på dagis. Lilleman fick till sin lycka i alla fall åka till sitt kära dagis men det verkar som om han kommer få vara hemma ett tag han också nu. I em fick även han feber och i morgon blir det spännande att se om även han är prickig. Nu när det ändå är så här är det jäkligt gutt att "få det gjort". Aldrig kul när de är sjuka men just vattkoppor är ju bara skönt att få överstökat. Så nu håller jag tummarna för att Ludde prickar (haha så vitsig jag är) in den samtidigt som Melle.

Lite smått och gott....

Gustav har fått tillbaka en hemtenta som var godkänd. Du är bäst darling!

I fredags var det dags för den årliga bingospökrundan igen. Den som vi blev så himla positivt överraskade av förra året. Den var lika mysig denna gång och med trevligt sällskap dessutom (gulliga fam Ekholm). Man inser att man börjar få ganska stora barn när man ser dem gå med en kompis lite för sig själva, Noah och Melle ni är för goa! Minikompisarna, Ludde och Theo, fick sitta i sina vagnar. Och det var nog tur det, i alla fall för Ludde. Han tyckte nog det var i otäckaste laget ibland. Otäckast var nog snögubben, trots att skogen vimlade av monster av olika slag. Men väl ute bland gatlysena igen så blev han sitt vanliga morska jag :-). En riktigt mysig tradition är det i alla fall. Härlig by man bor i måste jag säga!

I lördags åkte jag och Ludde, Leon (dagiskompis) och Anna (mamma) till Leos. Äntligen fick även Luddefisen åka dit. Och vilken lycka och vilket ös! Full speed hela tiden. Det är nästan så man vill gråta när man ser hur roligt de har och hur glada de är.

På kvällen kom syster med familj och livade upp livet för oss. Som Gustav sa, precis vad vi behövde. Just då var vi urtypen för de tröttaste småbarnsföräldrarna man bara kan tänka sig.

I söndags hade vi tänkt oss en bingorunda på Värsnäs men eftersom Mellan blev sjuk fick vi ändra våra planer. Vi började istället röja ur rummet uppe, som ska få bli Melles rum. Där spacklade vi och slipade. Och med lite tur så kanske det kan bli färdigt innan jul. Lite opimist får man vara.

Vi har även fått brev om att Luddes insulinpump ska bytas ut. Mot en mer upphottad variant antar jag. I alla fall en där man i perioder kan mäta hans blodsocker hela tiden. Dock inget man kunde använda sig av jämt men säkert bra att kunna om han skulle bli sjuk tex. Fantastiskt att det bara kommer hem ett brev där någon redan ordnat allt och det ända vi behöver göra är att åka dit. Tänk vad livet ändras, för ett år sedan hade jag ingen aning om att jag skulle bli glad för ett brev där det står att Ludde ska byta ut sin insulinpump till en bättre. Märkligt!

Nu ska jag kolla Ludde igen. Han låg högt när Gustav kollade sist, vet inte om det beror på att han är sjuk. Hoppas hoppas han ligger bra, det är sån himla skillnad att få gå och lägga sig när hans värden är bra mot hur det är när de inte är det.

Sen blir det nog lite wordfeud innan bedtime. Godnatt!!!

Världens bästa Björn!

2011-11-02T18:02:00.001+01:00

I lördags var bästa Björn här och fixade till och satte upp vår nya TVantenn.

Så nu kan vi se på TV igen.

Guttans bananer.

Med sig hade han två av de här små trollen.

Vilka söta små godingar!!

Grabbarna grus

I efterskott....

2011-10-29T07:43:00.002+02:00

Eftersom det är lite dåligt med bloggandet så grattar jag världens gulligaste 12åring i efterskott!

Många kramar till världens bästa Emelie som fyllde år igår!!

Underbara helg!

2011-10-29T07:41:00.000+02:00

Mysigt med lördag morgon. Nästan det bästa som finns. Precis just när man ska kliva upp ur sängen och klockan står på samma tid som den gör vardagmornarna (05:40) kanske det inte känns lika mysigt men när man väl kommit upp och har badat, som Ludde och jag har gjort nu så känns det fantastiskt härligt att ha hela dagen framför sig.

Planen var egentligen att Ludde och Leon (dagiskompis) och jag och hans mamma skulle åkt till Leos. Men eftersom lille Leon har blivit sjuk så tar vi det nästa lördag istället. Vi tar en tur till Skälby hela familjen i stället. Och det är ju rätt mysigt och trevligt det också.

Veckan som gått har gått fort, som alltid. I tisdags var Hanna och jag på dagsutflykt till Göteborg där vi var med på ett kundbesök med två säljare. Jättekul!! Vi tog även en sväng till gbgkontoret. Kul att se hur kollegorna där har det.

Nu ska jag nog göra lite fullkornsscones....

Hej!

Redo för tur i vagnen

2011-10-22T11:24:00.000+02:00

Nu går vi!

Lördag

2011-10-22T07:22:00.000+02:00

Det var värst vad det var svårt att få ur sig några ord här. Vet inte om det beror på att vi har varit så trötta här hemma, i omgångar. Gustav har under ganska lång tid nu haft väldigt mycket i skolan och jag är bara trött ändå. Jag har mina pigga dagar när man känner att allt flyter på sen dimper jag ner i något slags komaliknande tillstånd och där man bara försöker ta sig igenom dagen. Haha, jag säger då det.... Men jag säger som mamma, det blir bättre.

Veckan har gått väldigt fort. I onsdags och torsdags hade vi fint besök från Kristianstad, Östersund och Karlskrona. Kul att träffa dem som man nästan dagligen pratar i telefon med på jobbet. Alltid trevligare när man har ett ansikte och har träffats på riktigt. I onsdags var vi ute och käkade med hela gänget. Lyxigt, trevligt och väldigt gott!

Igår hade vi vårt nya fredagsmys. Kinamat. Ludde hade tydligen bjudit hem hela dagispersonalen på kinamat och cola. Haha.... För en gång skull kollade vi Idol (det är ju inte Gustavs favoritprogram direkt) men vi tittade bara på första låten sen tappade jag också intresset. Det blev Doobidoo och sedan halva Bondeavsnittet som jag missade i onsdags. Sen kröp vi ner i sängen i stället.

Vad härligt det är med lördagmorgon! Om bara Ludde kunde tänka sig att ligga kvar i sängen lite längre än till klockan sex så skulle den vara ännu bättre. Det första han sa han han vaknade var, åka till Igelkotten? Det här med att vara ledig och hemma med familjen, det är inget för honom det...

Nu ska jag spela lite Wordfued (med pappa och Linda som också är uppe i ottan)!

Hej......

minirapport

2011-10-12T21:56:00.000+02:00

Idag var vi hos doktor Göran och kollade Luddes HbA1c för första gången. Han hade 41 vilket motsvarar ett snitt på 4,9 i bls. Kändes himla bra! Därför vill jag ge oss lite beröm. Vilket jag iofs hade gjort hur det än legat. Det kommer nog komma gånger då vi kämpat, räknat stuckit och doserat men ändå inte lyckas hålla nere det så bra man vill. Det går ju som sagt inte alltid som man tänkt sig eller förväntat sig.

Men den här gången låg det bra, och det är gutt! Och det räcker just nu.

Det blir inget långkörarinlägg den här gången. Ville bara berätta att det gick så bra hos doktorn och att även han tyckte detsamma. Oh, så stolta vi kände oss.

Vill också skriva att jag har världens bästa man som jag kommer sakna ofantligt mycket i morgon kväll när jag är iväg med jobbet på någon slags teambuildinggrej. Kommer säkert bli trevligt, men jag kan inte låta bli att tycka att det hade varit ännu trevligare att somna här hemma med mina boys.

Men att längta är inte fy skam det heller.......

Ha det fint!!!

gott!!

2011-10-10T21:47:00.000+02:00

Att få ett lättlagat recept på något som blir en middag som hela familjen gillar, det är som om att få världens finaste present! Tack gulliga svägerska för det :). Det blev därför supergod middag igår som jag var väldigt stolt över och en lunchlåda som jag såg fram emot. Guttans!

Receptet var på en otroligt lättlagad köttfärslimpa. Ingredienser:

Köttfärs
En påse fransk löksoppa
Gräddfil

(och lite vatten och soja att hälla över) Kan det bli lättare och finns det något godare än "redi" mat?

Lätt, snabbt och gott! Helt i min smak.

Efter vår himla härliga och mysiga helg så vill jag bara ha mer helg. Man får trösta sig med (eller oroa sig för, beror på hur man ser det) för att tiden går fort och att det snart är helg igen. Det är i alla fall skönt när måndagen är fixad.

Idag har jag inhandlat två nya böcker till Ludde. En för dagis att anteckna i och en för oss. Tror vi ska börja bokföra allt igen, det är så himla skönt att ha något att gå tillbaka till när allt svänger och är upp och ner.

Nu ska jag ta ett sista stick på Ludde sen blir det ljudbok och säng!

Godnatt......

Nyladdade med energi....

2011-10-08T18:02:00.000+02:00

Idag har Gustav och jag haft en fantastiskt mysig dag together. Only the two of us. Melle och Ludde kan säkert säga detsamma. De har myst hos farmis och farfis hela dagen medans mamma (mest mamma) och pappa har varit på Kosta Outlet och handlat upp alla pengar ;o).

Vi har shoppat jeans till hela familjen och jag har köpt två skjortor, en svart och en vit, och en jeanskjol. Holy shit vad snygga vi kommer att vara i höst!

Nu väntar varma mackor och lördagsmys!

Tack bästa farmor och farfar för den här dagen. Ni har fixat det så himla bra. Ni är bara bäst!

Nu ska vi ösa vidare till farfars favoriter och "In kommer ting"........ Tjo...

Ludde har diabetes

2011-10-05T22:29:00.002+02:00

Precis den tanken har, jag vet inte hur många gånger, passerat i mitt huvud de senaste dagarna, den senaste tiden. Trots att vi nu har levt med denna sjukdom sedan natten mellan 2 och 3 maj så är det inte varje dag som den tanken finns precis under ytan. Självklart går den inte att glömma bort, varken känslomässigt eller i vår vardag. Den liksom märks ju, och tar plats.

Men, trots att jag aldrig kunde tro det, så har ju även den blivit en del av vårt liv. Det är inget konstigt att sticka sin tvåårige son i tårna (vi tar tårna och dagis tar fingrarna, så sparar vi ju hans fingertoppar lite grann i alla fall) varje gång han ska äta ett äpple, dricka lite mjölk eller äta middag. Det är inte längre konstigt att väga varenda litet gram han stoppar i sig. Det är heller inte konstigt att inte kunna åka hemifrån en längre sträcka utan nålbytarset, väskan med mätaren och stickorna, frukt, druvsocker och vad det nu kan vara. Allt sådant går att vänja sig vid. Just dessa saker försämrar inte vårt liv. Självklart blir det ytterligare saker att komma ihåg och som måste göras, men det går verkligen bra.

Det som inte går att vänja sig vid är när det slår en med full kraft hur sjuk Ludde verkligen är. Trots att han för det mesta är sprudlande glad och pigg. Det är fruktansvärt hemskt att tänka på att han kommer ha denna sjukdom hela sitt liv. Och det är hemskt att tänka på att han fick det innan tvåårsdagen. Att han inte fick i alla fall 10 år som frisk. Det finns fördelar också. Han kommer inte ha något att jämföra med. För honom finns inte tiden före diabetes. För honom är det så här livet ska vara.

När jag fyllde år fick jag en bok utav Hasse och Mia, Älskade Vampyr. En bok skriven av en mamma vars son fick diabetes som treåring. Det är som att läsa om vår familj förutom delen där de misstänker att han är sjuk. Vi fick ju aldrig uppleva att Ludde hade de klassiska symptomen för diabetes eftersom sjukdomen bröt ut när vi var inlagda på sjukhus. Men resten, det jag läst hitills, är exakt likadant. Ibland när jag läser en bok eller tidning och det handlar om barn och familjer som drabbats av en olycka eller sjukdom kan jag nästan bryta ihop för man föreställer sig hur det skulle vara om det drabbade en själv eller ens familj. Det är en märklig känsla att läsa om en sådan familj och samtidigt känna att precis exakt så har vi det också. Det blir både en tröst och en sorg. Denna bok är skriven för familjer som drabbats och för dess anhöriga. Den är verkligen super. Och ett tips!

Igår kväll satt jag och läste boken om diabetes som vi fick på sjukhuset. Har faktiskt inte läst i den så mycket sen vi var där. Men igår satt jag och läste den och grät. Bara grät över att Ludde är sjuk. Jag vet att detta går i perioder, det är lättare att känna att det är tungt när inget verkar bli som man tänkt sig. I flera nätter i rad har Ludde legat runt 15 i bls och vi har varit uppe flera gånger för insulindoser och kontroll igen. Det har verkat så bra på kvällen när jag kollat honom innan jag gått och lagt mig. Men härom natten kände vi att vi bara skulle kolla honom för säkerhets skull och då upptäckte vi att han var hög. Det som har varit så konstigt är att han haft bra värden på kvällen och varit ganska låg tidigt på morgonen. Vi har då slappnat av lite och trott att läget varit ok. Nu vet vi inte längre eftersom vi kollat några nätter och då har han varit hög. Det är tungt när man tycker att man inte gör annat än rätt och ändå blir det fel.

Vi har en sjukhustid inbokad på onsdag. Ska bli väldigt skönt att få komma dit. Det blir också första gången Ludde får kolla sitt HbA1c (blodsockervärdet på längre sikt). Jag håller alla tummarna i värden för att det ska vara ok. Samtidigt vet jag ju att han ofta varit väldigt låg och tillsammans med hans höga värden på nätterna (förhoppningsvis bara de senaste nätterna) så kanske hans HbA1c visar bra. Men det ska ju vara bra på rätt sätt, man vill ju inte kompensera ett högt värde med en massa låga och därav kanske jobbiga känningar för Ludde.

Det här blev verkligen ett skriva av sig inlägg. Känns bara så himla nödvändigt och skönt ibland. Och bara få skriva och skriva och skriva och precis om vad jag vill och hur jag känner. Det är renande! Den här bloggen fanns ju innan diabetesen kom in i våra liv och den handlar ju därför inte bara om den. Det är skönt att ibland inte alls skriva om den utan bara fokusera på annat vi gör. Det är precis den känslan jag vill förmedla till Ludde. Jag vill inte att han ska växa upp och känna sig sjuk. Att han ska ha respekt för vad sjukdomen innebär och kunna ta hand om sig själv i framtiden ja, men inte på något vis känna sig utanför eller begränsad av den. Jag vill att han ska fortsätta vara samma lille tuffe charmiga krabat som på sitt vis nästan har gjort detta till en fördel för sig själv. Jag tror han älskar uppmärksamheten han får extra pga av detta. Han är stolt över sin speciella dagisväska som personalen köpt och där de förvarar alla diabetesprylar. Och han är verkligen helt fantastisk, han gör detta uthärdligt för oss.

Det var nog det jag hade på mitt lilla hjärta just nu....

Ha det bäst!

Dags för ett inlägg.....

2011-10-01T20:26:00.000+02:00

Det har varit skralt med ord och med inlägg den senaste tiden. Inte för att det gör någonting. Det är ju inte som om hela världen väntar på att jag ska skriva ett ord eller två. Men däremot är det kul att ha något att gå tillbaka till. Ibland är det kul att veta vad man gjorde exakt denna dag för två år sen, typ.

Vet inte vad jag ska börja. Kanske summera veckan. Den har gått i vabbens tecken. Först var Ludde risig från lördag till onsdag. Och precis när jag meddelat både jobb och dagis att vi kommer i morgon (torsdag) så får väl Melle feber. Självklart är det ok, är de sjuka så är de. Men jag kan inte låta bli att känna ett visst mått av rastlöshet. Att vabba är ju inte lika med att vara hemma och ledig. Men sånt är livet och vi har haft det bra. Så klart. Det som är typiskt är att Gustav är inne i en väldigt intensiv period i skolan och har skrivit och pluggat från morgon till kväll. Då är det svårt för honom att ta den sjuka delen hemma. Och med all rätt iofs. Jag är superglad och superstolt för att han har tagit tag i detta pluggliv. Så jag stöttar honom mer än gärna och på alla sätt. Men det är lätt att känna ångest och dåligt samvete för jobbet också. Det är ju trots allt det roligaste jag gjort sedan jag började på Telenor. Och då vill man inget hellre än att vara där och att allt bara ska flyta på. Men har man två småfisar så har man, med tiden kanske det blir färre och färre vabdagar får vi hoppas.....

Veckan som sagt har bara flutit på. Man har ju en viss känsla av att man är bortkopplad från omvärlden när man är hemma, och så ska det nog vara. Fullt fokus på de små, så klart.

Igår kände vi dock att nu är Melle så pass pigg att vi kan ta en sväng hela familjen. Melle på sparkcykel och Ludde i vagn. Nu i efterhand kunde vi dock ha skitit i denna prommis eftersom den inte riktigt fick ett lyckligt slut. Det som hände var att Ludde, på hemvägen, fick för sig att ställa sig upp i vagnen. Och det gick väl bra, en meter eller två. Men när han sen fick för sig att luta sig framåt (väldigt mycket) i vagnen så hände det sig så olyckligt att själva bågen som går rakt över vagnen som skydd släppte och han åkte rakt i gatan med huvudet före. Gjorde en volt och landade på rygg. Hemskt, hemskt och jag trodde jag skulle svimma. Och jag kan väl erkänna att jag inte är det bästa stödet i världen när det händer såna saker. Jag stod bara med händerna framför munnen och tänkte nu bryter han nacken och dör. Heja Linda, och stackars Gustav. Som tur är har jag en man som inte är fullt så handlingsförlamad utan tar upp Luddefisen direkt och börjar prata med honom. Och trots giganstisk bula och skrapsår i hela ansiktet så får vi ändå en hint om hur läget är. Mellan gråtattackerna så svararar han på Gustavs frågor och är helt med hela tiden. Tack gode gud för det. Det var ingen rolig kväll igår. Hade så fruktansvärt dåligt samvete för att jag inte hann fånga honom i tid. Usch och fy!

I morse vaknade dock Ludde med skrapsår i pannan men utan bula och med väldigt gott humör. Vilken lycka!! Därför har vi idag kunnat åka på marknad (med träff med både mormor och morfar och moster med familj) och en snabbsväng på Skördefesten (första gången för mig) och eftermiddagsmys på altanen med morfar och mormor. Efter incidenten igår så fick vi även göra ett snabbkik igår på blocket efter ny vagn. I Lindsdal hittade vi en som vi provkört i både Mönsterås och på Öland. Funkade hur bra som helst!

Trippen hem från Öland idag kunde dock slutat i skyhöga blodsockervärden. Om det inte vore för Melle, vår hjälte. När vi packat in vagn och annat när vi skulle åka från skördefesten så hade Gustav lagt ryggsäcken som vi har Luddes diabetetesprylar i i baksätet. Lättåtkomliga för Ludde alltså. När vi kört en bit ropade Melle helt förskräckt, "Ludde äter socker". Och mycket riktigt, i baksätet sitter Luddefisen och har fått tag på ryggsäcken, öppnat ytterfacket med dragkedja, tagit fram druvsockret och dessutom fått i sig en god rackare. Kunde ha blivit många fler om inte Melle uppmärksammat detta. Imponerande, med tanke på att han vet att Ludde ibland faktiskt behöver socker och ibland absolut inte. Bästa Mellegull!! Han är vår klippa och vår hjälte!

Nu ska jag mysa med min man i soffan.

(pssst, måste bara berätta något annat stort, jag har slagit Gustav i Wordfeud får första gången, tjohoooo)

Trevlig lördagkväll!!!!

Minus på blogginlägg.....

2011-09-26T13:51:00.002+02:00

Ibland har man inte ett enda ord att skriva. Helt dött och helt tomt. Så kan det bli. Nu tänkte jag i alla fall skriva lite om vårt lilla liv.

Jag är hemma med en sjuk liten Ludde som fick feber i lördags. Den verkar inte vilja ge med sig utan snarare stiga. I lördags blev det därför ändrade planer. Ett träff med familjen Ekholm var inplanerad i lördags kväll men fick skjutas upp pga Luddefisen :o(. Vi hade dock lite kontakt via Wordfeud, och tack vare dig Björn så fick jag min första vinst :o). Tack tack. (den pågående matchen tror jag dock slutar annorlunda :o))

Söndagen blev lugn.

Måndagen är lugn.

Tisdagen kommer bli likaså. Skulle åkt till Kristianstad med Angelica men eftersom hon har blivit sjuk, och då även Ludde så blev det inställt.

Ha det bra!!

Tjo...

Jag är kass

2011-09-23T18:49:00.001+02:00

på att spela Wordfeud. Vet inte hur många gånger Gustav och jag har spelat och jag har förlorat ALLA gånger. Alla med stort fint ordförråd kan spela mot Gustav (guustavj) och alla med litet miniordförråd kan spela mot mig (liindaaj).

Tack!

Trevlig helg!

Wordfeud

2011-09-21T17:19:00.000+02:00

vår nya mani!

Trädgårdssöndag

2011-09-18T13:10:00.002+02:00

snygg rensaogrässtil

Idag har vi grejat och donat i trädgården.

Börjat med lite höststädning.

Supergutt väder!

Än så länge en mysig söndag!

Hej hej....

Dagens nostalgilåttips

2011-09-16T19:09:00.001+02:00

Guns N´Roses - Used to Love Her, så bra!

tips på mysig gjuta betong-blogg

2011-09-16T12:32:00.001+02:00

Susanne´s Kreativa Sida

elda...

2011-09-16T06:35:00.001+02:00

Det bästa med lite kyliga ruggiga mornar är att det finns en brasa att tända...

Finns det något mysigare i hela världen?

Tror inte det...

Det är ju ganska mysigt att det är fredag i dag också.

Guttans bananer!!

Igår var Angelica och jag i Karlskrona för att informera på två gruppmöten vad vi gör på VATsupporten.

Måste säga att det gick väldigt bra och att vi nog faktiskt är bäst. ;o)

Ha en underbar dag!!

Godmorgon!

Så firad!

2011-09-13T20:57:00.001+02:00

Jag är helt överväldigad av allt fint jag fått.

Förutom min fina Maidentröja så fick jag denna söta av Gustav.

(bild från MQ)

Jag är verkligen inte van att ha så mycket fint.

Hasse och Mia

mamma och pappa var här förut på lite fika.

Fick en jättefin poncho som kommer sitta fint på jobbet i vinter och en bok är på väg, En vampyrs bekännelse (som handlar om en diabetesfamilj) Känns som om den passar bra in i vår :o).

Marie och David med familjer,
tack för presentkort, blomlökarna som kommer förgylla trädgården i vår och den jättesöta kannan till växthuset.

Tack snälla ni!!

cool tröja, snygg klocka

2011-09-13T06:51:00.001+02:00

Tack!

Lite av varje....

2011-09-12T22:05:00.001+02:00

Min sista kväll som 36åring, oh my god vad tiden går. Helt sjukt!

Tänkte sammanfatta de sista dagarna lite. I fredags hade vi en mysig hemmakväll med pitabröd, kyckling och kebabkött. Inte dumt alls och nästan lite likt tacos (så Melle var nöjd). I lördags åkte vi till Ikea runt lunch, handlade lite och åt lunch där. Sen åkte vi in till stan, Melle och Gustav handlade godis på Tokige Ture och Ludde och jag kollade klockor. Stackarn.. Men vi får väl hoppas att hans godistid kan komma någon gång.

Det blev en klocka! Den sista av dem jag la upp i förr förra inlägget. Och jag är så fantastiskt glad för den. Kan inte låta bli att bara sitta och titta på den och tycka att den är otroligt snygg. Tack mamma och pappa för bidraget. Och tack snälla Gustav, Melle och Ludde för världens finaste present. Har ju redan tjuvanvänt den i två dagar :o). Tänk att man kan vara så lycklig för en pryl, det känns inte likt mig.

I söndags var Anna och Lucas här. Det var så länge sen vi sågs så det var väldigt kul att äntligen träffas. Senare kom mamma och pappa med en kärra ved som vi ikväll har burit in. Hela familjen har vedat, som Ludde säger. Oj, vad många vedar sa han när han fick se den fulla släpvagnen.

Luddes världen har för övrigt varit stabila några dagar nu. Skönt. Man är glad för varje dag som faktiskt är ok. När vi var på Ikea köpte vi en hylla med lådor att förvara alla hans diabetesprylar i. Det är en hel del. Jag glömmer aldrig när vi fick de första stora lådorna på sjukhuset och man undrade, vad ska vi med allt det där till. Men nu så, nu har alla sakerna fått en egen möbel att vara i.

Ja det var väl allt...

tjo!

Praktexemplar....

2011-09-09T18:07:00.002+02:00

....av paprika. Riktigt snygga om jag får säga det själv.

Jag är helt fascinerad av det här med frön.

Att man bara sätter nåt så puttigt i jorden och så blir det så här....

Fantastiskt!

Något annat som är fantastisk är min man.

Skrev tenta i fredags och fick tillbaka den idag.

Högsta betyg var godkänt men vissa hade fått en extra kommentar.

Han är inte dållig han, min käre man!

Något annat som är rätt så fantastikt är att jag för första natten på länge (jag tror det kan vara sedan innan jag blev gravid med Melle) sovit en hel natt utan att vakna förrän klockan ringde.

Det händer liksom inte, men inatt gjorde det det!!

Helt fantasktiskt.

Tjohooooo!

Vilken är finast....?

2011-09-06T21:58:00.001+02:00

Jag har varit sugen på en klocka en längre tid men har inte hittat någon än. Har väl inte letat superaktivt men jag har kollat lite grann i alla fall.

Frågan är vilken som är finast av dessa?

Inte lätt och inte gratis.

(men drömma kan man ju få göra i alla fall :0))

(dessa bilder har jag hittat på Klockia.se)

Denna dag

2011-09-05T21:26:00.000+02:00

började rätt kasst. Kan bero på en ännu kassare natt. Med minus på sömn och plus på höga värden och barn som inte kunde sova. Därför stapplade Gustav och jag upp som två lik idag. Inte konstigt att det var lite gnissel från bådas håll i morse.... Men, vi har ju överlevt denna dag i alla fall. Jag har nog gäspat mig igenom den känns det som. Jag började en timme tidigare idag för att vi skulle åka på diabetesträff idag.

På tal om den så var det väldigt givande tycker jag. Träffade bekanta ansikten som också befinner sig i samma situation som vi. Tröstande och intressant. Sedan är det ju alltid kul att träffa den fantastiska personalen, Kristin, det finns ingen som du :o). Och jag tror både Melle och Ludde uppskattade träffen där det var mycket pyssel, pussel, leksaker och andra barn.

I morgon bär det av till Kristianstad och Eniro. Det ska bli jättetrevligt och framför allt kul. Förra gången jag var där var allt väldigt nytt och både vad det gäller system och arbetssätt. Nu har jag större förståelse för hur de jobbar, hur de söker information och varför vi lägger in alla uppgifter som vi gör. Ska bara se till att sova lite bättre den här natten tänkte jag. Måste dock hålla mig vaken till tio då det är dags för en Luddekoll. Nu håller vi tummarna för att värdet är bra så den här familjen kan sova lite i natt...

Sov sött..

De senaste fem åren...

2011-09-04T21:32:00.001+02:00

Har varit väldigt händelserika..

Gustav och jag pratade om hur länge vi har varit tillsammans häromdagen. Då kom jag och tänka på vår första sommar. När Katarina, vår dårvarande kollega, väste lite diskret till mig att hon var gravid. Och jag kontrade med, jag också! Det i sig kanske inte är något konstigt men det roliga i det hela var att jag även skulle berätta att under semestern:

Har Gustav och jag blivit ett par, officiellt.
Har jag sagt upp min lägenhet.
Har vi blivit sambos.

Och vi ska dessutom ha barn. Här är det snabba ryck som gäller, typ.

Första gången mamma och pappa träffade Gustav var jag gravid. Men pappa, som tar allt med ro, sa till Gustav att han och mamma hade bara känt varann i två veckor innan jag kom till så det här var väl ingenting, haha... Och eftersom de nu 38 år senare fortfarande är ett par/gifta så kan man ju hoppas på att det kommer gå bra för Gustav och mig också :o).

Vilken härlig dag det har varit idag. Började med ett bra initiativ av farfar Hasse som tyckte vi skulle ut i skogen och plocka svamp. Och det har vi gjort och vi hittade faktiskt en hel del. Vi har ätit mycket god kalops. Vi har varit ute i det fina vädret. Och det bästa av allt, Luddes värden har varit bra förutom en dipp efter skogen då han blev låg. Såna dagar känns som en seger!

I morgon är det diabetescafé på sjukhuset. Ska bli spännande att träffa andra familjer i samma situation. Man har ju en del gemensamt kan man säga....

Ha det fint!

Mexico?

2011-09-04T19:06:00.003+02:00

ristras

Vilken chliskörd!

Nu ska den torkas.

Sen ska den mortlas.

Sen ska den ätas....

(eftersom alla nr ej följde med till nya telefonen, och jag varit för lat för att fixa över dem, gör jag så här istället för att skicka grattissms)

Hipp hipp hurra för Hanna Brundin idag!

Hoppas du har en härlig dag!

Syns i morgon 07:00 :o)

God morgon!

2011-09-04T06:44:00.000+02:00

Vad härligt det är med morgonpigga barn. Kanske iofs hade det varit lite härligare om Ludde hade velat sova lite längre än till 6:15. Gäsp gäsp.....

Nu ska jag försöka piggna till lite grann, göra lite frukost och sätta på kaffe.

Tjohooo....

Svajigt...

2011-09-03T21:42:00.001+02:00

Luddes värden svänger väldigt just nu. Vi vet inte riktigt vad det beror på. I morse vaknade han 06:15 med 1.7. Väldigt väldigt hungrig men ändå på bra humör. Vi satte oss i soffan medan han knaprade i sig två druvsockertabletter. Steg till 2.3. Fick därefter fil och müsli, när jag kollade honom två timmar senare hade han 9. Då fick han extra insulin för att han skulle sjunka till en bra nivå. Jag skulle nog dessvärre tagit bls två gånger för värdet på 9 verkade inte varit korrekt, för bara en liten stund efter han fått insulinet ville han bli buren och sa att han ville ha socker. Kollade hans värde igen, då låg det på 1.9. Stackars unge! Hm?

Vid tio idag skulle vi fira den nyblivna 8åringen Lollo. Där bjöds det på frukost, som hade klassat ut vilket hotell som helst :o). Frukosten funkade fint med både insulin och blsvärde. Men innan vi skulle åka hem kollade Gustav honom, då visade första värdet på 13, en minut senare, 4.2 och sista visade något på 2. Allt inom loppet av en minut. Man blir lite undrande.... Vet inte om blodsockermätaren blivit helt knäpp eller vad det är. Den känns svår att lita på i alla fall.

Den basala dosen Ludde får höjde vi för någon dag sedan. Men både igår natt och nu har vi fått sänka den tillfälligt i några timmar. Alldeles nyss fick han filmjölk sovandes i Gustavs famn för att inte bli för låg. Samtidigt som vi sänkte den basala i fyra timmar.

Direkt efter kalaset skjutsade vi Melle till Lindsdal som skulle gå på teater med farmor och Edith kl tre. Mia berättade att när de hade satt sig på sina platser för att titta på den hade Edith lagt armarna om Melle och sagt "jag älskar dig, Melle" så söta! :o)

När Melle kom hem åt vi hans efterlängtade tacos. Jättemysigt och "ganska gott" (har inte kommit över min maginfluensakänlsa över tacos än) Men svajiga värden för Ludde med både höga och låga. Jobbigt! Och väldigt svårt. Känns som om det bara blir galet hur vi än mäter och räknar och fixar.

Dessa godingar plockade Gustav häromdagen.
Gott gott!!!

Måste visa Luddes konstverk.
Den här fina teckningen har han suttit med helt koncentrerad. Och lycklig och stolt visat upp varenda liten ny plutt han ritat dit med bläckpennan så fint i handen.

I morgon blir det mer svampplockning och middag i Lindsdal. Vilket mys!!

Hej!

tänk vad snabbt det kan gå..

2011-09-02T20:41:00.002+02:00

Fler än jag som blev skakig efter avsnittet i Robinson igår? Skönt att det verkar som hon mår bra i, så bra det går i alla fall: Petra Ljungberg

Teamwork!

2011-09-02T19:51:00.000+02:00

Teamwork mellan

Gustav, mamma, Maxi och mig.

Mamma hittade ett tips på nätet där någon kokat funlight och sedan fryst in som isglass.

Jag har köpt formar på Maxi.

Gustav har kokat funlight till isglass.

Uppskattat och så enkelt.

Överraskning

2011-09-01T20:26:00.000+02:00

När jag kom hem från jobbet idag väntade det en överraskning på mig. En HTC Wildfire s, vit modell. Jättefin! Tack älskade darling för uppbytet av mobil :o).

2011-08-30T18:33:00.001+02:00

Vi har ända fram tills bara för ett litet tag sedan skrivit upp allt som Ludde ätit, vid vilka klockslag och hur mycket insulin vi gett till varje mål. Men sedan en tid tillbaka har han legat ganska stabilt och dosen insulin vi räknat ut till 1 gram kolhydrater har stämt väldigt bra. Men nu har vi börjat märka en liten förändring igen. Höga värden vid ungefär samma tid på em och ofta precis när han ska sova, trots att vi doserar precis som vanligt. Därför justerade vi den basala dosen idag vid de tider när han är som högst. Vi får se om det hjälper, annars får vi börja bokföra allt igen och se om vi även ska höra bolus(mat)dosen) också.

Även om det tar lite extra tid att skriva ner allt så kommer man ju in i det ganska fort. Och nu när vi inte gjort det på ett tag känns det som om något saknas. Det är en trygghet att ha allt på papper och kunna gå tillbaka och följa hans värden. Men samtidigt är det skönt att känna att man kan släppa taget lite grann emellanåt också. I alla fall under stabila perioder.

Idag hade dagis bokat ett kostmöte med köket som lagar all mat till barnen. Mycket för att de ska få hjälp i att räkna ut vad allt innehåller. De har ju inga förpackningar att gå efter. Det gör mig rörd över deras enorma intresse i att detta ska funka. De är engagerade och väldigt villiga att göra allt så bra som möjligt för Ludde. Det känns så otroligt bra.

Ha det gott!

Grattis!

2011-08-30T17:41:00.000+02:00

Grattis på 8 årsdagen Lollan....

Hoppas du har en härlig dag.

(Melle och Ludde saknar er som nattgäster :o))

Grattis

2011-08-29T19:53:00.001+02:00

då var den här lilla tjejen bara ett år.....

Idag fyller hon tre år!

Många grattiskramar gulliga Nellie

önskar

Melvin och Ludvig

med

mamma och pappa!

köra ved som morfar.....

2011-08-29T18:43:00.000+02:00

Vilken lyx

2011-08-29T17:00:00.000+02:00

Vad härligt det är att komma hem från jobbet till en härligt god "höstig" köttgryta med mycket svamp och gott kött i. Att dessutom barnen redan var hämtade från dagis ökade på den lyxiga känslan.

Så nu ska vi sätta oss och smaska i oss den goda maten med gele till och allt. Precis i min smak. "Redi" mat är det bästa som finns....

Hej hej....

Hela huset sover.....

2011-08-27T23:18:00.000+02:00

Nu sover familjen och mina små gäster också. Det är alldeles tyst.... Vi har haft en jättemysig kväll med lek, bus, tvspel, lego, pussel, brandbilar, sopbilar, bloggtips, spotify och hemmagjord pizza.... En riktigt mysig kusinträff kan man säga.

Tidigare idag var mamma här och var barnvakt åt Mellan och Luddan. Jag skulle in till Maxi och köpa lördagsgodis bla. Passade även på att kolla lite kläder. Trots att jag inte fyllt år än passade jag på att även fira mig på Luddes kalas. Så nu hade jag ett presentkort och pengar att handla upp. Det är för härligt! Det blev ett par jeans (som jag iofs nog ska byta i morgon) och en cardigan och ett par linnen. Tänk vad det kan pigga upp :o).

Vilken dag!

2011-08-27T15:36:00.001+02:00

Vilken förbaskat härlig dag det har varit idag!

Tjohoooo......

svårt att sova?

2011-08-26T22:50:00.002+02:00

Varför i hundan går jag inte och lägger mig när det var det enda jag kunde tänka på i morse? När jag vaknade och kände mig som en död?

Men icke, sitter och funderar på stora frågor här i min ensamhet....

Som det jag undrade när vi fikade idag, Gustav, Hanna och jag. Om personer som lever ut sina agressioner, jobbiga känslor och annat elände man kan hålla inom sig och grubbla på har magkatarr/magsår i samma utsträckning som de som håller det mesta inom sig. Jag tror inte det. Jag tror man kan dra en parallell mellan personlighetstyp och olika magåkommor av olika slag. Har ingen som helst grund för detta påstående men jag är helt övertygad om att jag har rätt.... haha..:o)

En annan sak jag funderar på är vad man menar med att man utvecklar sig själv. Är det utveckling att försöka förbättra sina dåliga/svaga sidor? Som om man tex är jätteblyg (om nu det räknas till en svag sida, det är frågan det), ska man då kämpa som en dåre med att göra just såna saker man kanske hatar? Som att prata inför en grupp människor eller vad det nu kan vara? Må jättedåligt under tiden man gör det men kanske få tillfredställelsen att känna att man vunnit något, över sig själv kanske och på så sätt utvecklats. Eller är utveckling att förbättra/förstärka det man redan är bra på och känner sig trygg med. Att kanske lyckas överglänsa sig själv i något man kanske var riktigt "duktig" på redan innan. Det är frågan det.....

Ha det fint!

Sista låten innan bedtime

2011-08-26T22:28:00.000+02:00

får bli R. Kelly´s The World´s greatest. Den är rätt så fantastisk faktiskt......

godnatt...

På Spotify...

2011-08-26T22:22:00.000+02:00

Welcome To St Tropez....... och Maries tips Rain Over Me med Pitbull Featuring Marc Anthony (den var inte så dum Marie, efter ett par inlyssningar så..... :o))

Jag och dom små

2011-08-26T21:51:00.000+02:00

Ikväll är det bara jag och småfisarna hemma. Gustav drog iväg efter jobbet på fiskeäventyr med sina gamla fiskepolare. Pratade precis med honom och det lät som det hittills var en lyckad tripp.

Melle, Luddan och jag har smaskat McD och popcorn.

Vi har även hunnit med två nålbyten (den första som jag så fint satte dit slet han bort, det har aldrig hänt innan men det är klart han ska göra det när det bara är jag hemma :o), som väl var det det ok med honom att vi gjorde proceduren en gång till)

Vi har fredagsmysat, badat, läst Luddes nya Bamseböcker och nu sover de små trollen.

Idag var det Gustavs sista dag på jobbet innan skolan drar igång igen. Hanna, Gustav och åt en avskedsmiddag på restaurangen bredvid jobbet. Det tillhör inte vanligheterna att Gustav och jag ägnar oss åt sån lyx, haha. Det var mysigt och trevligt.

I morgon kväll kommer gullungarna, Emelie, Louise och Noel hit. Ludde hoppade jämfota av glädje och lycka när jag sa att de skulle komma. Melle bröt samman för att han var tvungen att vänta hela dagen i morgon. Aldrig är det ju bra liksom ;o)

Ha en finfin helg!

Bästa Melleplutt!

Bästa Luddeplutt!

Gulligt!

2011-08-24T23:12:00.000+02:00

Ville bara säga att...... Häromdagen fick jag ett par sidor från en tidning av gulliga Anette M på jobbet. De handlade om att göra saker i betong. Så himla omtänksamt och gulligt att hon tänkt på mig där hemma och tagit med sidorna till jobbet för att jag skulle få dem. En gest som gjorde mig väldigt glad. Tack :o)

Jag är också glad för att Ludde var så himla lycklig för sitt kalas idag. Vi bad alla vänta med presenter tills efter maten så det inte skulle dra ut på tiden eftersom han behövde äta precis när alla kom. Och han var så himla glad för att alla var där så egentligen behövdes det nog inga presenter för att hans lycka skulle vara gjord. Men, jag kan ju inte förneka att han såg överlycklig ut när han fick riva i alla paket.

Nu ska jag sova!!!

Gulligaste Luddefis 2 år!

2011-08-24T22:43:00.000+02:00

Igår frågade jag Ludde, vem fyller två år i morgon? Farfar svarade han då.... Tror inte han hade kläm på det där med födelsedag :o). Men i morse när han väcktes av sång och paket så tror jag det gick upp ett ljus....

Paket på morgonen, det är det fina det...

Får lillbrorsan, så får storbrorsan. Ett i alla fall....

Tjohooo så kul med paket

Lyx, glass! Hemma med pappa....

mums

Paketöppning

kussen Noel

Kussen Emelie

Farmor och farfarmys

Sådan Viola, sådan farmor!

En bild på David = en bra bild på David.
(vet inte vad det är med den där Jonsson/Fransson familjen, men bra på bild blir dom! ;o))

Mormor och morfarmys!

Morfar och Ludde!

Tack alla för idag, Ludde hälsar och tackar för väldigt fina, roliga och skojiga paket.

Jag hälsar och tackar för detsamma!!!!

Mys att ni finns allihop!!!

Kramar!

lite smått och gott....

2011-08-22T22:36:00.000+02:00

Måste skriva ett inlägg i all hast. Annars kommer jag väl undra ihjäl mig om sisådär 100 år vad vi gjorde de här senaste dagarna....

Fredag, då var det fredagsmys för fullt. Kina och uppvägda popcorn blev det. Ett snabbt nålbyte innan kinamaten då Luddes värden bara steg. Men efter nålbytet sjönk han till en bra nivå igen så vi kunde fortsätta att fredagsmysa och fredagsslappa. Skönt! Det är väldigt stressande med höga värden.
Lördag, då rev vi ut en hel del gammalt skräp från sovrummet uppe. När all skit var ute åkte jag och hyrde ett släp, Gustav hjälpte mig slänga på all gammal bråte och sedan åkte jag till tippen, med bråte och delar av vårt plommonträd. Å så mallig jag kände mig för att jag gjorde detta alldeles själv. På kvällen var vi hemma hos bästaste Ekholmfamiljen. God mat, som alltid, och jättegod paj gjord på sötningsmedel för lille Luddefisens skull. Jättegod och det bästa av allt, Ludde kunde äta utan att det gav några höga värden. Däremot var han lite argare än vanligt, vilket visade sig berodde på alldeles för lågt bs. Men två druvsocker senare så var han nästan sitt gamla jag igen. Tack för en myspyskväll hälsningar familjen Kaos! ;o)
Söndag, då städades det. Handlades. Klipptes lite gräs. Farmis och farfis kom på besök en sväng. En lugn och skön dag!
Idag har vi varit full styrka på jobbet, Välkommen tillbaka Hanna :o). Dagen har gått fort som vanligt och det känns bara roligare och roligare. Fantastiskt! Kvällen har tillbringats på stan på jakt efter presenter till Luddan som fyller 2 år på onsdag. Vilken stor kille!!! Ja det var väl allt. Nu ska jag ta min laddade MP3 och gå och lägga mig. God natt

Bloggtrögt

2011-08-18T22:02:00.001+02:00

Tänk, ibland kan jag skriva hur mycket som helst om verkligen ingenting. Och ibland, som nu, får jag inte fram ett ord. Varför ens skriva det här inlägget då kan man undra? Ja säg det.

Det är ju i alla fall gutt med fredag i morgon, kinamat står på schemat. Så gott och så mysigt!

På lördag ska vi till efterlängtade Noah med familj. Melle bröt ihop förut när vi pratade om att det var fredag i morgon. Tänkte ju att han skulle bli glad för det men istället blev han knäckt för att vi inte skulle till Noah i morgon. Men om jag inte är helt ute och cyklar så ses de nog på dagis i morgon. Sicken tur!

Trevlig helg hörni!

Greja!

2011-08-16T22:30:00.000+02:00

Å jag är verkligen inne i en grejarperiod. Skulle kunna hålla på hela natten och fixa och dona, men nu får det nog vara för ikväll. Är så enormt trött att jag nästan stupar.... vilka ilandsbekymmer man kan ha!

god natt.....

Luddes gäng.....

2011-08-16T11:56:00.002+02:00

Rör inte min pump!

Gustavs vitlök

2011-08-15T12:22:00.000+02:00

försökte få till en sån där snygg fläta men jag förstår inte riktigt hur man gör.....

Nu

2011-08-12T22:34:00.000+02:00

Nu ska jag äta dessa, nykokta av min man, fantastiska varelser!
Mumma!

Härlig dag

2011-08-11T21:38:00.001+02:00

För någon vecka sedan, när det var så himmelens fint väder tog Gustav och jag vår matlåda och satte oss på en bänk med utsikt mot Kattrumpan och åt vår lunch. Mysigt minne och god kycklingsallad.

Jag kommer sakna dig på jobbet... :(

Vackert!

Idag när Angelica kom till jobbet gav hon mig den här fina påsen med ett gulligt kort och en burk med rosett i. I den låg chokladbollar som hon gjort på sötningsmedel och fiberhavregryn för Luddes skull.

Hur gullig och omtänksam får man bli?

Bästa gulliga Angelica, tack!

De gick hem.

Och i morgon ska jag göra nya, dubbel sats :o)

I em åkte vi till Sandbesi för att fiska lite kräftor.

Pappa, Gustav och Rickard åkte och la i burar medans Marie och jag var hemma med kidsen.

När burarna var ilagda åt vi smarrig lasagne och efter maten åkte mamma, Melle, Gustav och jag ner för att se om vi kunde fånga upp lite kräftor.

Icke!

Men det var en mysig liten utflykt.

Vansinnigt vackert och väldigt fridfullt.

Mormor och Melle, vilket team!

I morgon blir det ännu mer kräftfiske och då med andra sidan av släkten.

Ska bli skoj och mys!

Hej hej....

Och förresten, måste säga tack till världens bästa farmor och världens bästa farbror Anders (du är också bäst, David ;o)) för att de varit världens bästa barnvakter idag och klarat diabetesfixet helt suveränt.

Puss och kram till er!!

Kvällsmål...

2011-08-09T21:58:00.000+02:00

Sitter vid datorn och äter min favvokvällsmat, som består av äpple (måste vara ett Royal Gala, skalat och delat i bitar) AXA´s fruitmüsli och vaniljyoggi, smaskens! Jag har precis varit och handlat inför våra kräftfiskeutflykter. Häromdagen fick vi hem en kokbok för diabetiker och i den fanns det lite recept på bla muffins och någon annan kaka där men i stället för socker hade olika sötningsmedel. Det som var extra bra med recepten var att det stod hur mycket kolhydrater tex en muffins innehåller. Så nu har jag handlat två olika sorters sötningsmedel som jag ska testa. Jag håller tummarna för att det blir gott!

Nej, jag hade väl inte så mycket mer att skriva än så här...

Hej hej....

Insulinpump

2011-08-09T12:40:00.000+02:00

som Gustav precis uttryckte det, sjukt att detta gäller oss och Ludde: artikel i Dagens Diabetes

Härliga saker just nu...

2011-08-08T22:25:00.002+02:00

Coconut tree med Mohombi (kanske uttjatad för en del men jag blir fortfarande på väldigt gott humör av den)
Pratstunden Gustav och jag hade nyss, innan han kröp till kojs. Ibland är det bara gutt att prata på ju... Utan att bli avbrutna av: aaaaaaaaaaaaaj, neeeeeeeeeeeeeeej Ludde, mamma kom, Ludde slåss, Melle slår mig, iiiiiiihhhhhhh, gallskrik och annat tjat, ja ni vet ;o) (Puss fisarna :))
Att vi snart ska fiska kräftor (bara vädret kan hålla sig hyfsat nu)
Att Gustav och jag har kommit så långt sedan natten mellan 2 och 3 maj, då beskedet om Luddes diabetes kom. Jag är impad av oss, sjukhuset, alla runtomkring, dagis, Melle och framför allt av Ludde.
att jag snart ska krypa ner och gosa in mig i sängen. Mmmmmm

Nu ska jag ladda på ljudbok. Carin Gerhardsen och Mamma pappa barn får det bli.

Sweet dreams.....

Det finaste i vår trädgård.....

2011-08-07T18:53:00.001+02:00

Är nog inte det här alldeles nyss avlidna plommonträdet. För ett tag sedan sågade jag ner en buske som växte precis intill trädet. Inte visste jag att det var den som höll hela trädet uppe....
Nu har det i alla fall gett upp, lite mer för varje dag som gått.
Snyggt? Inte särskilt.....

Då är dessa bilder från växthuset en aning roligare och finare....

Helene, jag vet inte om du kommer ihåg (för det känns som om det var väldans länge sen) men vi fick ju i alla fall den här fina tavelramen utav er. Och nu, äntligen, har jag gjort slag i saken och framkallat lite kort. Så fin den blev :o).
Tack! :o)

Vår älskade våg

2011-08-07T18:05:00.000+02:00

Vad beroende man kan bli av en pryl. I mitt eller rättare sagt vårt fall är det vår hushållsvåg. Det har blivit en vana att väga allt. I alla fall allt som innehåller kolhydrater. Och det funkar jättebra. Den har blivit vår trygghet. Därför känner man sig helt vilsen när man är någon annastans än hemma, och glömt vågen hemma, och ska äta mat. Idag var vi hos kära syster och skulle vi äta pannkakor. Jag kom ihåg sen tidigare att i 100 g pannkakor är det 23 g kolhydrater. Men hur mycket är 100 g på en tallrik. Eller 62 g? En pannkaka eller tre? Hittade i alla fall en sida på nätet där någon hade specat upp lite menyer och där han hade skrivit att två pannkakor är 30 g kolhydrater. Så jag gick efter det på ett ungefär. Och det stämde faktiskt väldigt bra.

I stället för höga värden har nu Ludde haft ett par dagar med väldigt låga värden. Igår på Leos hade han en rejäl känning. Så fort han sa "mamma, hålla handen" och därefter "bäja mig" så forstod jag att det nog inte var så bra. Jag frågade honom om vi skulle kolla "8,9", som han kallar proceduren när vi kolla blodsockret, och han sa direkt "jaa". Han hade då 2,5 och var inte så pigg. Och en druvsockertablett senare hade han 2,2. Det blev till att sitta stilla och äta äpple och knäcke, sen piggnade han till igen. Efter Leos blev det McD. På deras hemsida går det ju få fram exakt kolhydratmängd i ett Happy Meal så det gick väldigt bra med doseringen där. Skönt att kunna göra såna saker ibland och se att det faktiskt inte blir en katastrof.

När vi varit på McD åkte vi till gullekussarna Edith och "ola" (Viola) som var på kollo med mamma och pappa. Där myste vi en stund i solen innan det bar av till Rocknebyn igen.

En himla mysig dag på alla sätt!

Hej hej....

Min gulliga systerdotter Emelie...

2011-08-07T15:57:00.001+02:00

har börjat blogga: Emelies blogg

Tack för en härlig dag familjen Johansson/Fredriksson/Karlsson och Vilma :o)

mysstund....

2011-08-05T21:33:00.003+02:00

Nu är håret färgat, och det blev ungefär som innan. Lite ojämn färg här och där men i det stora hela brunt men med färre gråa strån. Man kan inte begära för mycket när man färgar håret själv och ska försöka få jämn färg i hela håret utan att skvätta ner mig själv och hela badrummet med färg som inte går att tvätta bort, utan får nötas bort.

Ja ja bättre blev det i alla fall. Nu ska ja krypa upp i soffan och läsa min fetingbok jag lånat av mamma och vänta på att tvätten ska bli klar. Ludde hade minus på rena shorts så det fanns inte så mycket att välja på att att slänga in en hög i maskinen. Och eftersom jag kom på det nu får jag ju vänta tills den blir klar. Och då kan jag lika gärna sitta uppe och mysa med en bok.

Ha en trevlig helg!

Hej hej.....

Ahhhh.....

2011-08-05T20:23:00.001+02:00

Nu har friden äntligen lagt sig i det Jonssonska huset :o). Och det är fredag, kan det bli bättre?

Ludde har haft en ilsk och tjurig dag idag. Det började redan när han vaknade och låg och tjurade i soffan med rynkade ögonbryn och vägrade äta frukost. Han som vanligtvis gladeligen hoppar upp ur sängen och är överlycklig när han får äta på morgonen. Idag var ingen sådan dag. Vi får hoppas att han vaknar på rätt i sida i morgon så han orkar leka och busa på Leos.

Nu ska jag nog färga håret, välbehövligt kan man säga.

Och så ska jag ge min man en puss och hämta lite bilar till honom....

Hej hej.....

snart helg....

2011-08-04T22:27:00.001+02:00

Snart är det helg, igen. Tusan så snabbt det går. Man får nästan lite ångest av att tiden går så jäkla fort....

Veckan har verkligen varit jättebra, både ur diabetesperspektiv och annars också. Melle verkar ha kommit till rätta och kramas och pussas precis som förr vid lämning vid dagis. Fantastiskt skönt. Och fantastiska personal som fixar Luddes mat med räkning av kolhydrater, dosering av insulin och stick för blodsockerkoll. Man blir så jäkla tacksam och glad!! : ).

Enda molnet, för tillfället i allafall, är väl oron och funderingarna kring Luddes insulinpump. Vi som alla andra diabetesfamiljer med barn med insulinpump (i alla fall de vi känner till i bloggvärlden) känner oro för beslutet att diabetespumpen ej ska ingå som hjälpmedel som man får gratis. Det kommer vara upp till varje landsting att bestämma om de ska stå för kostnaden eller ej. Och den är ju inte gratis, den kostar mellan 30 000 och 40 000 kr. Som om det inte vore nog liksom. Man känner ju att man haft "otur" som det är. Och det är ju inte så att man har 40 000 kr som bara ligger och skräpar någonstans.

När vi var inskrivna på sjukhuset och fick utbildning i att sköta och förstå hur diabetes och insulinpumpen funkar förklarade de för oss att Luddes pump fungerade som hans bukspottkörtel. Man kan ju, om man är lite drastisk, nästan jämföra det med att han behövt en ny njure eller lever eller vilket organ som, när hans egna slutat funka. Då känns det extra märkligt att det plötsligt inte ska vara lika självklart längre att Ludde (eller andra barn med diabetes) kan behålla sin pump. Som är så himla livsviktig för honom. Vi skulle inte kunna använda sprutor på Ludde eftersom vi måste ställa in dosen så exakt för att det ska bli bra för honom. Med sprutor har man inte alls den möjligheten utan får välja om han ska få mycket eller lite. Det kanske funkar när man är äldre och doserna inte spelar så himla stor roll som det gör för honom nu. Det måste ordna sig! Måste!

I helgen väntar Leos Lekland. Melle och Luddes belöning för att de fixat det här med vällingen så bra. Ludde frågar iofs nästan varje morgon om välling men när man säger att vi har ju slutat med den vill du ha en macka istället så nickar han så nöjt, sen är det inte mer med det..... Skönt skönt!

Nu väntar sängen!!

Godnatt.....

Underbaring.....

2011-08-01T19:39:00.002+02:00

Jag älskar dig!!

Glad

2011-08-01T19:15:00.000+02:00

Tänkte precis på att jag kände, känner mig så glad. Och då kom jag på att jag måste skriva lite på bloggen. Man vet aldrig när det vänder och livet känns som ett helvete... haha.... ;o)

Jag är glad för att det är fint väder. Känner mig glad för att de som har semester har lite fint väder, kära syster med familj, Anna med familj som precis gått på semester, Hanna B som är mitt i sin , Hanna K som har en vecka kvar (gutt med lite badväder för er :o)) och David och Linda och Hasse och Mia. Njut och ha det gutt!!

Jag är glad för att Luddes värden har varit kalasbra och att dagis fixat denna dagen hur bra som helst. Känns så jäkla skönt.

Jag är glad för att jobbet känns kul igen och att timmarna bara schvischar förbi när man är där. Ett tecken på att man trivs!!

Jag är glad för att jag började kl 7 idag så jag slutade jobbet den härliga tiden 14:30. På så vis hann småkillarna och jag ha det super i solen. Jag fyllde poolen så de hann bada innan maten. Efter maten var vi ute och hade det hur gutt som helst. Nu har vi precis badat och det är snart dags för kvällsmat. Gustav har stuckit iväg för att kolla fotboll med löfte om att komma hem om det blir kris när jag ska lägga de små. Jag är inte riktigt Luddes favorit när det är dags för sängen. Jag får knappt ligga bredvid honom när han ska sova, han bara skriker efter pappa och är vansinnig på mig (jäkla unge ;o)). Så det kanske inte går som jag har tänkt mig när de ska sova, men som sagt, Gustav har jour :o).

Så nu får det vara nog med positiviteten... Nu ska jag fixa kvällismålis......

Hej hej.....

Utanför vårt hus.....

2011-07-31T21:38:00.002+02:00

Går de här fina hästarna och mumsar gräs..

Känns lite idylliskt och hemtrevligt...

Ny jobbvecka i morgon och dagis för grabbarna grus.

Jag håller alla tummar i världen för att det ska gå bra.

Idag hara värdena legat jättebra och det känns som om vi har koll på doseringen.

Just nu i alla fall och jag tycker det borde kunna hålla i sig i morgon också.

Hoppas hoppas!!

Ha det fint!

Upp och ner....

2011-07-29T08:50:00.001+02:00

¨Nu ska jag snart åka och jobba. Gustav är hemma med barnen eftersom det svänger rejält i vår diabetesvärld. Men det skiver jag nog om i ett längre inlägg senare....

Jag är glad för att det är fredag!!! Tjohooo... Och för att vi fixat två kvällar och två mornar (heter det så?) utan välling. Känns fantastiskt skönt.

Och i morgon ska vi fira det i leksaksaffären där de ska få välja något från mamma och pappa! Tack snälla ni!! :o)

Nu är det dags för work.....

Fira!

2011-07-27T20:44:00.002+02:00

Efter att ha varit i avgrunden (något överdrivet kanske) och vänt sitter vi på altanen och firar med en cider och en öl. Anledningen, eller rättare sagt anledningarna, är att vi först och främst överlevde natten från helvetet. Natten tills idag alltså. Inte en av Luddes bästa nätter direkt. Skenande värden trots alldeles nyinsatt nål. Vilket betydde att vi fick göra ett nytt nålbyte mitt i natten på en Ludde som var alldeles väck. Då hade han över 16 i blods. Vi kollade honom hela natten och tillslut vände det framåt gryningen. Eftersom han varit instabil i flera dagar plus dålig på natten så fick Gustav vara hemma med dem idag. Det är svårt att guida dagis och ge råd när vi själva inte vet hur vi ska göra.

Idag har Gustav ändrat basaldosen plus att vi har ökat på dosen till varje måltid. Det gav resultat, så idag har det varit en bättre diabetes dag.

Nu till anledning nummer två till att vi sitter här och skålar ;). Idag bestämde vi att Melle och Ludde skulle sluta med den älskade vällingen. Vi dukade istället upp en mysig kvällsbuffe och åt vid TVn. Lite gråt och gnäll blev det men nu sover båda så gott. Den som nog haft mest ångest för detta är nog jag. Så nu känner jag mig så lättad. En kväll avklarad. Det är stort!

Skål!

Lycka

2011-07-25T20:47:00.001+02:00

Lycka är ju som bekant ofta de små ögonblicken i livet. Givetvis är man lycklig för de stora också, som när barnen föds eller vad det nu kan vara. Men det är mysigt när man mitt i vardagskaoset bara känner att man är glad. Lycklig för det man har.

Som att titta ut genom köksfönstret och se Ludde uppkrupen i soffan på altanen snackandes lite för sig själv. Eller att samla toarullar tillsammans med Melle inför vårt robotprojekt. Eller att bara ta cykeln till affären en varm fin sommarkväll och köpa kryapådiggodis till Gustav. Eller att tänka att det ska bli himla kul att gå till jobbet i morgon. Eller se Melle, som nu ikväll, stolt kolla blodsocker på Luddan helt själv.

Mys!

Söndag

2011-07-24T21:38:00.002+02:00

Nu är helgen snart slut och den har varit lugn, skön och mysig.

Igår hade Ludde fortfarande feber så han och jag stannade hemma medan Gustav och Melle köpte lördagsgodis. Han orkade ändå vara ute lite innan sovstunden så då grejade vi i trädgården. Klippte lite gräs och rengjorde och fyllde upp deras lilla pool.

Gustav köpte ett nytt pussel till Melle. 125 bitar (Melle trodde iofs att det var över 1000) och som han satt och knåpade med. Superstolt när han fick rätt pusselbit på plats. Gullet!

På kvällen blev det grillning. Gott!

På diabetesfronten var det inte så bra däremot. Pendlande värden hela dan. Två nålbyten. Ett direkt när vi vaknade eftersom Ludde hade nästan 10 i blodsocker. Men det verkade inte hjälpa för han hade ett par höga värden senare på dagen också. På eftermiddagen blev det därför ett nålbyte till och då vände det. Antingen berodde de på dålig nål eller på grund av att han inte var riktigt pigg. Svårt att veta.

Vet inte om det var därför natten blev riktigt stökig. Känns inte som om vi sovit någonting. Ludde stökade, Melle stökade, alla stökade. Ibland känns det extra trångt i sängen med två små monster som lever rullan :).

Vaknade ändå ganska pigg trots lite sömn och mardrömmar om det vidriga i Norge. Hemskt!

När vi ätit frukost åkte vi till affären och köpte engångsgrill, korv och allt som hör till det och så åkte vi till kräftfiskeskogarna och plockade kantareller, grillade och fiskade. Melle åt blåbär tills han storknade och han och Ludde klättrade på stenar och lekte äventyr. Mysig skogsdag som knockade hela familjen, man blir ju trött av friluftsliv. Gustav åkte till Lindsdal och kollade fotboll och jag gjorde biffar som vi åt.

Ny jobbvecka i morgon och det känns faktiskt riktigt bra. Ska bli kul! Stor skillnad mot förra söndagen som bara var ångestfylld.

Nu blir det ljudbok och sängen.....

Godnatt... (det är kul när man gör blogginlägg med Ipaden och ska skriva som nu, godnatt, och det blir gormade istället. Den är inte så logisk alla gånger) :) det gäller att läsa igenom det man skrivit....

Melle lär Ludde Angry bird, eller bygga en bil, eller mata grodan....

Hej hej....

Klänning

2011-07-21T19:18:00.000+02:00

Min kära svärfar och svärmor ska snart på en 50-talsfest.

Hasse har då letat och fyndat klänningar på Tradera till Mia.

Häromdagen kom två klänningar hem.

Den ena, som inte Mia kunde ha, fick jag.

Är den inte söt så säg?

Tack så mycket :o)

Sjukling som är pigg.....

2011-07-20T21:00:00.000+02:00

Eftersom cykelbanor är sällsynta här i Rockneby så åkte vi till Lindsdal efter maten så Melle kunde pröva sina nya färdigheter. Vi passade på när Ludde var panodilpigg.

Den lilla pricken i mitten av bilden är Melle

Den lilla farbrorn som går med Cesar är Ludde.
Tänk vad man får kämpa på trots att man har 39 graders feber.

Dagis och jobb

2011-07-19T21:42:00.002+02:00

Vi har fixat två dagar av denna vecka. Tre dagar kvar. Jag vet darling att jag nog låter lite negativ och det kanske jag är lite just nu. Jag brukar kunna uppskatta varje dag och varje liten minut när man påminner sig själv om man man faktiskt ska göra det. Uppskatta det man har och sitt liv. Sorgligt vore det annars.

Men den här veckan började lite väl tungt så därför har jag sett dagarna som är kvar som en transportsträcka till helgen. Igår började den dåliga känslan redan på morgonen. Vet inte hur många gånger Melle sa att han inte ville till dagis. Han känner väl säkert "dagisångest" efter en ledighet precis som man kan känna för att gå till jobbet efter semestern. Inget konstigt!

Men när vi väl skulle åka till dagis hade han faktiskt gaskat upp sig lite och det verkade som om han såg fram emot att vi skulle åka. Han har ju trots att längtat efter att få börja på denna avdelning där alla hans 07 kompisar kommer vara samlade, älskade storNoah, Alfred, Zigge, Alis, lillNoah mfl.... Plus alla gulliga fröknar som jobbar på den avdelningen. Så det var nog den bilden han hade framför sig. Redan där fick jag lite ont i hjärtat. Hans nya avdelning är även avdelningen där de har sammanslagning den här sommaren. Så jag visste ju att det skulle vara alla möjliga barn där, stora som små. Även fröknar från olika avdelningar men tyvärr ingen av dem som han kommer att ha i höst.

Därför blev lämningen total katastrof. Han var otröstlig. Jag hade dock förberett mig lite på detta. Tidigare på morgonen ringde jag för att prata om förändringarna i Luddes diabetes för att slippa stå och prata för länge om det på dagis. Av erfarenhet vet jag att det bara blir sämre om jag inte snabbt kramas, pussas och säger hejdå. Står jag kvar kommer Melle på att han inte alls vill vara där.

Det blev ändå tufft. Inte för Ludde, för han sprang gladeligen in och började leka på en gång. Men Melle klamrade sig fast vid mig och vägrade släppa. Sa bara om och om igen, jag vill inte mamma. Som tur var fanns en av hans gamla Myranfröknar där som en annan fröken fick gå och hämta. Under gråt och skrik sa jag hejdå och gick. Gråtandes även jag. Inte så smart men det gick inte att hjälpa. Blä!

Det som känns skönt är att man vet att det ändå kommer bli bättre. Melle gillar ju verkligen dagis så jag tror att hösten kommer att bli kanonkul för honom. Det lever jag på nu. Då kommer det bli värre med den lille skiten som stormtrivs på denna nya fantastiska avdelning där det finns så mycket rum, leksaker, olika barn, gungor, sandlådor och allt möjligt. Gulliga Igelkotten i all ära men det finns ju inte lika mycket att göra där som där han är nu. Men det problemet tar vi då, haha...

Och jobbet då? Ja det kommer också bli kalasbra. Även om jag hade ett enormt ihopbryt igår då allt kändes omöjligt, hemskt och jobbigt. Eller vad säger du Hanna (B);o) Har fortfarande en känsla av att det är lite tungt men det är miltals ifrån hur jag kände igår. Tack gode gud för det. Att jag tycker det känns tungt har inget med själva jobbet i sig att göra, det är fortfarande jättekul. Känslan beror nog mer på att det har varit jäkligt mycket sista tiden. Och en motgång kan göra att man bara rasar ihop.

Men som sagt, jag har lite nedräkning. På fredag ska jag vara stolt över mig själv för att jag fixat första veckan. Och nästa vecka kan ju bara bli bättre, och nästa lite bättre igen.

Och hur har dagis fixat dessa två dagar med diabetesen? Jo alldeles utmärkt! Väldigt skönt. Och en annan sak som varit väldigt skön dessa två dagar är att Melle och Ludde blivit hämtade tidigare av farmor och farfar. Lyxigt och en perfekt början på veckan! Tack snälla ni!

I morgon börjar jag tidigt och slutar därför också tidigt. Så i morgon kommer de hem i hyfsad tid också. Gutt gutt!

Detta blev långt. Men det är skönt att skriva ibland...

Och nu mår jag faktiskt ganska bra måste jag säga..... Ha det gott!! Hej hej.....

Vänner från förr.....

2011-07-18T22:20:00.000+02:00

Tack min kära gamla Preemkollega och vän Marie för att du oväntat kom och knackade på och förgyllde min katastrofala dag..... Så himla kul och se dig och så himla kul att få skratta med dig igen. Du är för härlig!!!

Och så roligt det var att se barnen som klickade på två sekunder. Krama din gulliga Kajsa från oss!

Nu ska jag sova....

Godnatt.....

Premiär

2011-07-17T20:57:00.000+02:00

Eftersom förra inlägget var lite deppigt, men sant, så tänkte jag skriva ett glatt nu.

Vill dock varna för lite tjatiga bilder.

(om man inte är farmor, farfar, mormor, morfar eller någon annan nära som tycker allt Melle gör är fantastiskt ;o))

Tack vare inspiration från Noah (och Björn och Therese) så tog vi bort stödhjulen på Melles cykel idag för lite träning i trädgården.

Och det var en stolt liten kille som till slut skrek "släpp" och sedan cyklade vidare helt själv. Har haft så dåligt samvete för att vi varit så dåliga på att ta cykelturer med honom. Det har blivit några vändor till affären och lite kring huset men annars har det inte varit mycket mer.

Men idag gjorde Gustav slag i saken och tränade med honom.

Det var en pappagrej sa han ;o)

Melle cyklar själv men pappa är beredd...

som sagt, pappa är beredd....

Ny vända. Den här gången går cykelturen från "trädvärlden" till "stenmursvärlden"

Observera den graciösa pappan

Där tog det stann (som mamma skulle ha sagt)

Melle cyklar själv

Härligt att se.

Och som du skrev Therese, vad stolt man blir :o)

Det som är kvar att öva på är att bromsa och cykla på asfalt.

Det blir nästa projekt.

Sen kanske fisen kan ut och cykla.

Ha det fint!

Funderingar....

2011-07-17T08:55:00.000+02:00

Den här boken köpte vi när vi låg inlagda med Ludde på sjukhus. I den har vi bokfört hans värden, insulindoser och allt han har ätit under dagarna. Vi har även sist i boken skrivt upp saker som är bra att tänka på, hur mycket kolhydrater en dl havrefras eller en fiskpinne innehåller. Jag har även skrivit upp instruktioner för hur man ger bolusdos och kombibolus, en hjälp för eventuella barnvakter :o) Första datumet i den är 12 maj. Känns som en evighet sen. Sitter och gör nya rutsystem inför veckan. Det är märkligt vilken vana det blir att skriva ner allt och vilken hjälp det är att kunna följa upp alla värden och se vilken effekt varje dosering med insulin har gett.

Känns lite halvdeppigt idag. Sista söndagen på semestern är väl aldrig helkul för någon. Nu är min jobbångest (som jag faktiskt har lite, kanske för att jag inte är inkörd i jobbet ännu) blandad med ångest för dagis. Både för Melle och Luddes skull. För Melle för att han blev jätteledsen på morgonen när jag sa att det var dags för Björnen (hans nya avdelning) i morgon. För Ludde för att det känns oroligt med diabetesen. De ska ju under ett par veckor vara på samma avdelning då det är sammanslagning pga semestertider. Ludde kommer första veckan att ha en av sina ordinarie fröknar på plats resten av veckorna är det ny personal. Det känns jobbigt. Hans vanliga personal hann ju bli rätt inkörda med att kolla blodsocker och ge insulin. Nu känns det som om vi ska börja om på nytt. Och hans sjukdomstillstånd har ändrats sen han var på dagis sist. När han slutade innan semestern kunde de ge samma dos insulin till allt, 0,05. Det räcker definitivt inte nu utan nu är det viktigt att räkna ut antal kolhydrater i allt. Och det kan ju vara nog så knepigt för Gustav och mig som dessutom har all tid i världen. Nu ska dagis fixa detta. Jag har ju hela tiden blivit positivt överraskad av dagis och jag kommer säkerligen bli det nu också. Men jag kan inte hjälpa den oroskänslan jag har. Och som jag vet att Gustav också har.

En av mina största sorger när vi kom hem från sjukhuset var att jag saknade glädjen. Jag hade svårt att glädjas över saker som jag gjort innan. Det kändes hela tiden som om något tagit ifrån oss och jag saknade vårt gamla liv hur mycket som helst. Känslan av att kunna glädjas har kommit tillbaka men ibland känns det ändå tungt att inte bara kunna leva på.

Detta tar mycket kraft även när man inte direkt tänker på det. Det finns hela tiden med i alla fall. Det kanske är därför vi knappt har orkat göra något denna semester. Vi har badat och träffat våra familjer. Det är allt. Jag hoppas att det blir bättre och vi måste verkligen bli bättre på att höra av oss till alla kära vi vill träffa och ha kul med. Senaste tiden har bara gått åt till att få allt att vara så bra som möjligt i vår lilla familj. Det gäller för både Melle och Ludde och faktiskt för Gustav och mig också.

Nu ska jag försöka räkna ut kolhydrater till veckans matsedel på dagis.

Ha en trevlig söndag!

lite trädgård och lite växthus.....

2011-07-16T21:34:00.000+02:00

Vår lilla ros blommar

stockrosor som vi planterade för två somrar sen

Gustavs chili, Tropical Heat

tomatplantor, de två höga är från Olof

många paprikor

Gustavs andra chili, Anaheim

Lördag

2011-07-16T18:30:00.002+02:00

Eftermiddagens mellanmål

Gustav

2011-07-15T22:44:00.004+02:00

Astrid Lindgrens Värld

2011-07-14T10:11:00.003+02:00

Igår bar det av till Astrid Lindgrens Värld.

Spännande!

Melle och Ludde hade ju väntat spänt i flera dagar.

Utrustade med mat som skulle räcka hela dagen (jobbigt att stå i kö när man har en liten diabeteskille) och alla andra prylar som behövs när man har en diabetiker i familjen. Dubbla blodsockermätare, extra grejer för eventuellt nålbyte (tack gode gud för det skulle det visa sig) druvsocker och självklart äpplen som är vårt standardmellanmål.

Resan dit gick väldigt bra. Det är ju inte jättelångt härifrån men det räcker med att åka till sommarstugan för att öronen nästan ska tjatas sönder av alla tusen "är vi framme snart" eller "hur långt är det kvar nu". Eftersom farmor var med och satt bak hos killarna så var det inget tjat alls. Tänk om farmor alltid kunde sitta hos dem när vi ska åka någonstans :o).

Som sagt, resan dit gick fint. Men precis när vi kom in i Vimmerby så kräktes Ludde ner hela sig och sin stol. Jobbigt läge!

Sekunden efter kom Gustav på att vi inte hade med ketonmätaren. Som namnet säger så mäter man ketoner med den. Ketoner får man om man har insulinbrist. Och när man har insulinbrist och ketoner så kan man kräkas. På sjukhuset blev vi itutade att vi aldrig i första hand får tro att Ludvig har maginfluensa när han kräks utan att vi istället ska tänka ketoner.

Då får man ju lite lätt panik när vi är så pass långt hemifrån utan ketonmätare när Ludde kräks. Plus att vi har en liten annan kille som sett fram emot den här dagen länge. Inte kul att känna att man kanske måste åka hem då.

Hur som helst, vi fixade till Ludde med nya kläder och åkte till ALV. Väl inne så kollade vi Luddes blodsocker igen och då var han låg. Så han fick macka och vindruvor. När vi gått en liten stund igen kollade vi honom. Och då till vår stora chock hade han över 19. Vilket han aldrig haft här hemma. Men tre värden efter visade på 11. Så första stämde inte tack och lov. Men 11 är ju inget kalasvärde så något var ju fel och så högt har han inte legat innan heller. Vi bestämde snabbt att göra ett nålbyte bakom ett av de små husen där vi befann oss. Tur att Ludde är en liten tålig kille som faktiskt finner sig i det mesta och att vi gjort så pass många byten nu att det går snabbt. Efter ett tag började värdena sjunka så felet låg nog hos nålen som inte satt där den skulle. Det var även tur att farmor var med så att hon och Melle kunde ta en sväng själva. På så vis så slapp ju Melle vara med när det var lite panik.

Det är typiskt att det ska hända när man är iväg. Men samtidigt lär man sig ju saker på det också. Vi kommer tex aldrig mer åka ifrån ketonmätaren.

Efter denna incident hade vi en mycket trevlig dag.

Vädret var perfekt, inte stekande sol men ändå varmt i luften.

Farmor och Melle kollar Emil

Ludde kollar grisar

Melle ska hälsa på i Bullerbyn

första fikapausen

Melle kollar Ronja

Farmor och Melle i Mattisborgen

Liten Melle på stor stol

Inte-stöta-marken-banan, en av favoriterna

Melle blir Pippi

Min häst sa Ludde

trötta men gulliga killar

Hoppa i Rasmus lada var skoj

Farmor, Melle och Ludde kollar ankungarna

Mysig dag!

En superhärlig dag

2011-07-13T22:08:00.001+02:00

....som kunde slutat i "katastrof", eller nästan i alla fall.

Vi har haft en mysig dag på Astrid Lindgrens Värld, Gustav, jag, Melle och Ludde. Och snälla gulliga underbara farmis, som gjorde den här dagen så himla bra och mysig. Du är den bästa!!!

Bilder och rapport från dagen kommer i morgon. Nu ger jag upp försöken att lägga ut alla bilder jag tänkt. Det tar för lång tid och jag är alldeles för trött.

Nu blir det sängen.

Godnatt...

(och så håller vi tummarna för de svenska brudarna)

Äventyr

2011-07-11T21:47:00.001+02:00

Idag har det hänt något stort.

I alla fall i Melles liv, och i den stolta pappans liv :o)

Melle har fiskat upp sin första fisk med sitt alldeles egna metspö.

Stolt kille kan man säga :o)

storfiskar´n

som även vann vår fisketävling:
Melle 2 fiskar
Jag 1 fisk
Gustav 1 fisk
Ludde 0 fisk

Nu ska den lilla fisken tillbaka till sin mamma

En liten kille som längtar efter att bli stor och också få meta med eget spö

Det sägs ju att aktiviteter är bra för att hålla blodsockret nere

så här får man minsann knata på

gammelmormor kom förbi och fick en kram

Melle ska upp på sitt "lavaberg"

Ludde önskar att han kunde hänga med

Tur att vi hittade ett litet berg

Bröderna Jonsson

ute på äventyr

luddefis

klätterkillen

fina ängar i sandbesi

familjen.

Tack för idag bästa familjen mys.

Två härliga dagar i rad.

Ölandsbad och mys igår och fiske och bergsbestigning idag.

Puss!!!